En ny form av demokrati i Somaliland

Jag har hållit ett halvt öra öppet för utvecklingen i Somalia under en tid, men nu när situationen i landet på Afrikas horn tycks gå in i ytterligare ett dramatiskt skeende så är det dags att titta lite närmre på vad det är som händer i landet. Läget verkar just nu vara att det så kallade Högsta Rådet av Islamiska Domstolar (SICC) lägger under sig en allt större del av Somalia i väst och syd. För några dagar sedan föll den sydliga staden Kismayo i SICC:s händer. Den internationellt erkända övergångsregeringen kontrollerar nu bara en liten enklav kring provinsstaden Baidoa. I norr förklarade sig Somaliland självständigt redan 1993, en självständighet som inte erkännts av något annat land. Distrikten Puntland och Jubaland har också brutit sig ur Somalia och bildat autonoma styren (se karta i slutet av artikeln).

Väst anses redan vara inblandat i konflikten genom att USA stödjer vissa krigsherrar i huvudstaden Mogadishu som strider mot SICC, något som USA vägrar kommentera offentligt. Övergångsregeringen har gjort allt för att spela på terroristhotet för att försöka få hjälp att behålla makten medan SICC förnekar all inblandning med internationella terroristorgnisationer. Deras argument för att ta makten i landet är för att få slut på det våldsamma och kaotiska tillstånd som det befunnit sig i sedan diktatorn Said Barre störtades av krigsherrar 1991. Somalia riskerar med andra ord att bli nästa front i ”kriget mot terrorismen” och ett krig med Etiopien är överhängande.

Det är dock framför allt det självständiga Somalilands styre som intresserar mig. Här verkar det ha utvecklats en unik form av demokrati som kombinerar en västligt inspirerad parlamentarism med ett traditionellt klanbaserat styre. Framför allt verkar alla parter ha varit intresserade av att inte hamna i det blodiga kaos som präglat resten av landet. 1993 hölls en serie klanbaserade rådslag för att hamra ut landets styresskick och konstitution. Genom att inkorporera det traditionella ”äldres råd” som ett slags överhus i ett tvåkammarparlament verkar man ha lyckats övergå från ett traditionellt styre till modern demokrati och 2002 tog Somaliland steget fullt ut till att bli en flerpartibaserad demokrati när sex partier deltog i lokala val. Året efter hölls president- och parlamentsval.

Somaliland borde vara det exempel man lyfter fram när man diskuterar hur en fredlig demokratisering av traditionella maktstrukturer kan genomföras. I stället för att belöna de krigsherrar som terroriserat den Somaliska befolkningen under mer än tio år borde det internationella samfundet åtminstone överväga att ge Somalilands styrande den uppmuntran de förtjänar genom att erkänna Somaliland som en självständig nation.

Uppdatering:
Uganda vill skicka soldater till Somalia
Kenya varnar FN för framtida intervention
”Nairobi should take the lead in negotiating a power sharing agreement”
Anti Islamists protest in Gedo region

Andra bloggar om: , , , , , ,
Technorati: , , , , ,

2 reaktioner till “En ny form av demokrati i Somaliland”

  1. Ett stort tack till denna intressant infallsvinkel som de flesta borde läsa och se att folk verkligen vill göra något. Att uppmuntra det folket som inte har gett upp i SOmaliland på väntan att bli accepterade som stat.

Kommentarer är stängda.