Dick Erixon kommenterar Hitchens artikel på just det dialoglösa, propagandistiska sätt som jag syftar på i den förra postningen:
”Ja, varken vänstern eller EU, åtminstone det gamla Europa inklusive Sverige, lägger två strån i kors för hjälpa till att skapa demokrati i Mellanöstern, där demokrati verkligen står på spel just nu. Den historiska domen kommer att bli hård”.
FEL 1: Personer och organisationer på vänsterkanten lägger massor med strån i kors, men inte som Erixon vill att de skall läggas, och under stor personlig risk.
FEL 2: EU kan få större handlingsutrymme utan kanonbåtsdiplomatin flåsande i ryggen gentemot t.ex. Iranierna. Förhandlingar förs as we speak!
FRÅGA: Mot vem kommer den historiska domen bli hård?
”Mot vem kommer den historiska domen bli hård?”
Det är Dick Erixon som kommer att få en hård dom. Fast det begriper han inte själv.
Du sa det. Blair sa någon gång i efterspelet av invasionen i ett uttalande på BBC att ”history will prove us right”. Han såg inte riktigt ut som han menade det. Jag tvivlar på att Dick har kommit lika långt i sitt självreflekterande.
Intressant ämne vad vänstern gör för Irak just nu. Som jag ser det verkar de mest påpeka de flesta negativa nyheter, kräva att USA ska dra ur sina trupper och ha få vision om en bättre framtid för Irak. T.ex om USA lämnar landet i förtid trots att de valda representanterna ber dem kanske det blir läget blir än mycket värre är än det nu när det i alla fall finns hopp om en bättre framtid. Risken är att antidemokratiska krafter tar över men det bryr sig nog inte vissa delar av vänstern om. Att vara motståndare till USAs politik räknas väl som viktigare…
Jag tror att det är i princip omöjligt för gemene man, som måste lite på uppgifter i olika medier, att göra en korrekt bedömning ifall irakkriget var rätt eller fel. Det finns massor av olika uppgifter som talar för och emot, och en stor del av dessa är troligen propaganda från de olika sidorna i konflikten.
Ett vettigt svar har vi nog först om några år. Man ska komma ihåg att USA ockuperade Tyskland i 4 år och Japan i 7 år efter andra världskriget.
rgr…
poängen är att vänstern inte kan göra så värst mycket när Irak är i kaos, men att det finns de som försöker (om man vill se det). Antidemokratiska krafter splittrar redan irak as we speak och jag tror ingen i dag kan säga om det blir bättre eller sämre med amerikanska trupper i landet. Jag är inte motståndare till USAs politik per definition, utan mot den aggressiva militära expansionsdoktrin som Bushadministrationen har gjort till sin.
pelpet…
problemet enl min åsikt är att kriget har polariserat världen, förstört internationella institutioner och möjligheter till samarbeten och gjort världen osäkrare. Om man gillar USAs unilateralism och godkänner dess aggressiva dominans så må det vara ok. Likaså om man gillar militära insatser och hårda tag. Jag gör det inte. Minns Sudettyskarna, anschluss mm.
mr brown: låt oss säga att jag vill se vad vänstern gör för irak. Var ska jag börja kolla menar du? Om du med vänster menar Göran Persson har han väl gått med på att Sverige hjälper till i träningen av irakiska polis och kanske t.om av irakiska domare. I så fall är det positivt. Ofta hör jag mest från olika vänsterfigurer mest kritik mot USA och den irakiska temporära regeringen och inte sällan moraliskt stöd till de irakiska antidemokratiska krafterna som attackerar både civila och ickecivila irakier och internationella trupper. Mycket snack om legitimt motstånd osv som är mycket kontraproduktivt och som bara förlänger stridigheterna och skapar mer lidande för alla parter.
Jag har redan tagit upp Palmecenters arbete för ett civilt Irak som ett exempel. Att annars fråga vad vänstern gör för Irak rent konkret är som att fråga vad näringslivet gör för Irak. Svaret på båda frågorna är att det inte går att göra så mycket just nu.
Det kan verka som om stora delar av vänstern stödjer väpnat motstånd i Irak men i själva verket är det en ganska liten grupp som hörs mycket(läs debatt i arbetaren t.ex.).
Själv stödjer jag INTE motståndet men jag inser att ett krig är ett krig och att det aldrig borde ha startats. Varför skall jag då uppmuntra det? Varför skall jag inte kritisera Bush om jag tycker han gjort fel? Vill vi ha en värld av ja-sägare?