DN basunerar ut att en ny larmrapport i frågan om riskerna med klimatförändringarna är ”skrämmande och apokalyptisk”. Det handlar om den s.k. Stern-rapporten, som gjorts på uppdrag av den Brittiska regeringen. Den diskussion som fördes om rapporten på BBC World Service RAdio i förrgår hade dock en lite annorlunda ton. Debattörerna menade, nästan i glädje, att den här rapporten var den första som faktiskt skulle kunna få företagsvärlden, och USA:s regering, att svänga i frågan och inse att kostnaderna för att inte göra något kan bli bra mycket högre än att tuffa på i samma gamla vanliga takt. Det finns i rapporten också en prislapp på vad det skulle kosta att ”fixa” problemet: 1% av världens samlade BNP. BBC-folket intervjuade en amerikansk politiker (?) som menade att mycket redan görs på delstatsnivå för att bekämpa utsläpp av fossila bränslen och en inbjuden snubbe från Shell utbrast att teknologin för att satsa på förnyelsebara energikällor redan finns och att det bara handlar om politisk och ekonomisk vilja för att man skall kunna fixa problemet. Enstämmigheten var slående. Så har storkapitalet och världens politiker plötsligt blivit ”gröna”? Knappast. Bör man ändå uppmuntra ett paradigmskifte i klimatfrågan och det påstådda skiftet mot ett ”fossilbränslesnålt” samhälle? Självklart! Men, det ger inte jättarna carte blanche. Det sonar inte gångna brott och det leder inte nödvändigtvis till ett grönare samhälle. Klimatfrågan är ändå bara en liten pusselbit i den planet-destruktion som vi håller på med och jag tror aldrig att jättarna någonsin kommer att gå med på att se sina vinster naggade i kanten, vilket skulle bli fallet om man verkligen började att ta seriöst på problemet, betalade de skador de åsamkar på miljön och började att arbeta för ett hållbart, grönt företagande. Klimatfrågan får därmed inte heller bli den ”fix” för planeten som gör att all annan ”ogrön” verksamhet hamnar i bakgrunden.
Andra bloggar om: ekonomi, miljö, stern-rapporten, klimatförändringarna, klimatfrågan