I bland undrar jag hur man skall kunna kräva vidsynthet av sin medmänniska när världens ledare knappt ens kan prata med andra ledare utan att det måste motiveras eller underdrivas in absurdum. Hur vi skall kunna överse med andra människors fel och brister och därmed i förlängningen undvika fascismens avgrund när megapolitikerna tycks ha enorma svårigheter att ens mötas och därefter tvingas att motviera sina samtal för hemmaopinionen till bristningsgränsen. Som till exempel Vita Husets presstalesman Tony Snow som uppenbarligen varit tvungen att fäkta bort misstänksamheten från amerikanska reportrar angående Condi Rice trettio minuter långa samtal med sin Syriske kollega Walid al-Moallem:
“That’s still informal and not bilateral,” Mr. Snow said, after being pressed. Finally, he concluded: “It’s a conversation. Yes, it’s a conversation. In fact, conversations happen. It’s a good thing.”
Damn right, Tony Snow. Det är en alldeles utmärkt sak att USA nu pratar med Syrien och att USA och Iran åtminstone befinner sig på samma möte i Sharm El Sheik. Det är en minst sagt efterlängtad utveckling i det grundmurade ställningskrig som så länge pågått mellan USA och länderna i mellanöstern och jag hoppas innerligt att detta bara är början på en utvidgad avspänningsprocess. Let conversations happen!
Andra bloggar om: politik, usa, syrien, irak, mellanöstern, iran, condoleezza rice, condi