Hur ser marknadsliberalismens humanitära praktik ut?

Nu verkar oljedealen mellan oljebolaget CITGO, som ägs helt av det statliga Venozelanska oljebolaget, och stadsdelen Bronx i New York vara klar. Tre icke-kommersiella fastighetsägare kommer att vara först ut att prova pilotprojektet som innebär att de kommer att få köpa Venezolansk olja till 40% rabatt. Överskottet skall användas för att sänka hyror och göra förbättringar för de boende. Veneuelas president Hugo Chavez träffade kongressledamoten Jose Serrano i september och de två började förhandla utifrån Chavez erbjudande om att leverera billig olja till USAs fattiga.

Det här kan verka vara en ganska marginell affärsuppgörelse, men den har i mitt tycke en ganska speciell innebörd. Att en av den sittande USA-administrationens stora ideologiska fiender kan hjälpa fattiga bostadsområden i USA utan att möta några större hinder är ganska anmärkningsvärt. Venezuela levererar mycket olja till USA som världens femte största oljeproducent och därför finns naturligtvis inget embargo mot en sådan import. Bush måste helt enkelt svälja förtreten och se på medan Chavez låter CITGO agera hjäporganisation. Samtidigt skräder inte Serrano orden när det gäller andra oljebolags tystnad: “We are truly grateful to CITGO and the Venezuelan people for their generosity. It is absolutely shameful that no American oil company has similarly stepped forward to help communities struggling with high energy costs during the winter heating season, especially in view of their record profits these last months.”

I skenet vad som är möjligt för ett statsägt företag som CITGO att göra så framstår marknadsliberalismen som en djupt inhuman ideologi med en mycket stor brist. Den enda mekanism för att skapa välstånd som man brukar höra talas om är att maximera vinsterna och öka tillväxten. Så länge som statsmakten har något att säga till om är det väldigt enkelt för marknaden att hävda att det går, utan statsmakten är jag övertygad om att vi skulle leva i ett totalitärt och förmodernt samhälle,i alla fall så som marknaden fungerar i dag. Säg att nu inte staten fanns, vilken typ av mekanism skulle företagen använda för att undvika att folk gick under? Om folk går under börjar man nämligen agera för att överleva vilket kan innebära social oro, upplopp och organiserad kriminalitet. Jag vill nämligen hävda att om man är seriös med att diskutera marknadsliberalism så måste man också ge sig in i att försöka formulera de frågor som vänstern traditionellt befattar sig med. Hur ser marknadens humanitära praktik ut?

Bild: wikipedia (licens: GNUFDL)