Nu på förmiddagen när jag kollade min tracker upptäckte jag ett celebert besök från Försvarets Radioanstalt (FRA) som hade hamnat på bloggen från en kommentar hos Jinge. Jag kan inte precis säga att besöket gjorde mig särdeles bra till mods. Visst kan det vara någon anställd på FRA som sitter och bloggsurfar på arbetstid, men det troligaste är väl att FRA håller på att samla in information om bloggar av intresse för rikets säkerhet. Jag vet inte om jag borde bli smickrad av besöket eller inte.
Jag undrar också om jag i och med detta fortfarande kan betraktas som en ”vanlig svensk” eller ej? Hanne Kjöller skrver utmärkt i DN om de ”missförstånd” som FRA anser sig vara utsatta för och där man hävdar att man är ointresserade av ”av vanliga svenskar”. Det förvånar mig inte att underrättelsetjänstens arbete handlar om ”normalitet” versus ”abnormalitet”, men uttrycket ”vanliga svenskar” luktar av någon anledning inte speciellt bra. Är jag en vanlig svensk om jag är en transperson som går på Entombed-konserter? Är jag en vanlig svensk om jag köper sex eller laddar ner porrvideos? Är jag en vanlig svensk om jag lånar Björn Kumm’s ”Terrorismens historia” på biblioteket? Är jag en vanlig svensk så fort jag fått ett giltigt uppehållstillstånd? När går jag från vanlig till ovanlig?
Niklas Ekdahl påvisar också han i en kolumn på DN’s ledarsida vilka problem FRA med sina formuleringar
Att FRA har problem med argumentationen framgår när formuleringarna på hemsidan ändras. En ursprunglig rubrik löd ”Inga svenskar – oavsett namn”. Den justerades till ”Inget inrikes – oavsett namn”.
Två meningar försvann: ”Varken svenska folket eller svenska företag ska avlyssnas” och ”FRA varken kan, vill eller får avlyssna svenskar”.
Skälet till redigeringen är enkelt: FRA:s påståenden var fel. I regeringens proposition finns inget uttalat förbud mot avlyssning av svenskar som kommunicerar med utlandet.
Uppenbarligen är det mer förvirrat än så eftersom formuleringen ”Vi är inte intresserade av vanliga svenskar – oavsett namn” fortfarande finns kvar på FRA’s hemsida.
Det paradoxala i dessa svepande uttalanden visar bloggaren sic est i ett inlägg som inleds med:
om man ska ta FRA på orden — hur ska man kunna avslöja några vanliga svenssons som bor grannar och som är fullfjädrade terrorister om man resonerar som FRA “Vi är inte intresserade av vanliga svenskar – oavsett namn.“. Här får man också en ganska delikat definitionsfråga: Vilka är vanliga svenskar? Är t.ex. Ingvar Åkesson en vanlig svensk? Nja, knappast. Vare sig efternamnet eller att vara chef för FRA är speciellt vanligt. Och kombinationen är definitivt ovanlig; borde alltså vara intressant för FRA. Frågan är om det överhuvudtaget finns några vanliga svenskar, eller människor för den delen. Och är det inte så att en stor del av alla brott (inklusive terrorism) begås av just till synes vanliga människor.
Om FRA fortsätter att måla in sig i dessa märkliga etniska hörn och svepande defnitioner lär man få stora problem i framtiden. Möjligen är det så att FRA är mycket väl medvetna om de här formuleringarna och att de är ämnade att lugna en eventuell medelsvensson om att han/hon/den/det kan vara lugn. Argumentet är väl känt, men problemet som jag ser det är att det knappast lugnar någon. Det skapar bara en berättelse om en ”normalitet” som inte finns och skapar därför bra mycket mer oro än vad som eventuellt var avsett, eller eventuellt precis lika mycket oro som var avsett.
Andra bloggar om: politik, samhälle, fra, signalspaning, ib, kjöller, ekdahl, dn, övervakning, avlyssning
intressant?
Jag gissar att du snart får kommentarer som försäkrar dig att skribenterna inte är ett dugg ängsliga, för de har ju rent mjöl i påsen, och då behöver man ju inte oroa sig.
Vad jag kan se så är ”oroa sig” det minsta genomsnittssvensken gör inför alyssningar och storebrors kontroll av var och en av oss, och de allra flesta vet ju att det är muslimer man övervakar, de har dessutom inga problem med vad som avses med ”vanliga svenskar” 🙁 – inte än i alla fall!
—
de har dessutom inga problem med vad som avses med ”vanliga svenskar”
—
Nej, det har dom förmodligen inte, men om de vill framstå som en rationell myndighet och dämpa oron, bör de enligt min åsikt klart definera vad som är en vanlig svensk, för jag vet allvarligt talat inte vem som är det. Är det de som tjänar 200 000 efter skatt och bor i villa i karlstad?
Naturligtvis kan man inte göra en utfästelse att inte samla in data för vanliga svenskar eftersom man inte kan veta om de är vanliga eller inte innan de granskats. Så fort någon skriver al-quaida (eller ett annat ”sökord”) i ett mail till utlandet upphör man helt enkelt att vara en vanlig svensk om man nu var det innan.