Dreyfuss om riskerna för ett blodbad i Irak

Tony Blair följde med Busken in i ett katastrofalt krig i Irak och det verkar nu som om han (enligt The Guardan och DN) under onsdagen kommer att tillkännage att Britterna skall lämna Irak innan slutet på 2008. Det är naturligtvis strålande nyheter för alla oss som fördömt invasionen. Visserligen dryftas för det mesta amerikanernas ”krigströtthet”, men den brittiska opinionen har varit minst lika hård i sin dom mot landets inblandning i Irak.

En ”sanning” som cirkulerat bland bloggare och i media sedan länge är den ödesmättade åsikten att Irak kommer att implodera i ett kataklysmiskt blodbad om de invaderande trupperna lämnar landet. Men stämmer verkligen den här bilden? En journalist som ifrågsätter det mardrömsscenariot är Robert Dreyfuss, som i en artikel på Alternet skriver att:

”if it was foolish to accept the best-case assumptions that led us to invade Iraq, it’s also foolish not to question the worst-case assumptions that undergird arguments for staying. Is it possible that a quick withdrawal of U.S. forces will lead to a dramatic worsening of the situation? Of course it is, just as it’s possible that maintaining or escalating troops there could fuel the unrest. But it’s also worth considering the possibility that the worst may not happen: What if the doomsayers are wrong?”

Dreyfuss har naturligtvis rätt. Hökarna viftar med den ”blodiga skjortan” och försöker få oss att tro att vi som förordar ett trupptillbakadragande kommer att bli ansvariga för ett blodbad när blodbadet redan är ett faktum på grund av just hökarnas vilja att gå i krig. Man försöker med andra ord lägga över ansvaret för det som ännu inte inträffat på sina meningsmotståndare.

Sedan bör man ha klart för sig att ett trupptillbakadragande inte kommer att hindra USA, Syrien, Iran och andra aktörer från att överskölja sina allierade i Irak med vapen under många år framöver, och här tror jag att den stora risken för ett blodigt kaos ligger. Alla världens vapenhandlare torde gnugga sina händer i förtjusning inför den möjlighet som Irak utgör. Vapnen kommer nämligen inte bara från Syrien som så ofta hävdats utan också från Europa. Nyligen sprängde till exempel Italienska myndigheter en Malta-baserad vapenhandlarliga som sålt tiotusentals kalashnikovs till det Sunnitiska motståndet i Irak.

För den som vill göra något åt vapenhandeln, så kan man börja här.

Andra bloggar om: politik, irak, blair, usa, dreyfuss, vapenhandel, vapen, malta