Så har jag äntligen tagit tag i en av de där betydelsefulla böckerna som man hoppas kommer att hjälpa en att få ett grepp om samtiden. Den är visserligen skriven 1995-1999 men ändå kusligt aktuell. Immanuel Wallerstein är berömd framför allt för sina böcker om världssystemet. Det här är en essäsamling, och som sådan en betydligt tunnare volym, som heter Liberalismens död: Slutet på den rådande världsordningen. Jag är bara i början på denna mycket intressanta skrift men kände att jag var tvungen att plocka ut ett citat som mycket väl förebådar de upplopp som just nu pågår i Europa. Wallerstein tror att de kommande åren kommer att bli betydligt mer våldsamt än kalla krigets epok. En bidragande faktor är migrantsituationen som Wallerstein menar skiljer sig från tidigare epokers.
”Det kommer att uppstå en statistiskt signifikant grupp migrantfamiljer som kommer att vara dåligt avlönade, socialt disintegrerade och nästan säkert utan politiska rättigheter. Dessa människor kommer att utgöra arbetarklassens bottenskikt i alla länder. Om detta är fallet så är vi tillbaks i situationen före 1848 i västeuropa – en urban underklass utan rättigheter och med mycket stora klagomål, och denna gång klart etniskt definierad.”
Med andra ord: det vore fel att tro att en klasskamp, som socialister brukar formulera det, har försvunnit. Den tycks bara ha förskjutits. Efter det kommunistiska ”spökets” två faser, den första 1848-1917 och den senare 1917-1991 så kan samtidens händelser tolkas som om att ett tredje folkligt liberaliseringsprojekt nu är i vardande, ett projekt som till en början kan få ett våldsamt förlopp, men så småningom kommer att anta en politisk form för att till sist etableras som en maktfaktor bland andra. Man skulle kunna gå så långt att man hävdar att den islamistiska rörelsen med dess terrorfraktioner är en del av denna utveckling. Man kan fördöma det urskillningslösa våldet och försöka att undertrycka den ilska som finns hos migrantgrupperna, man kan försöka stänga gränser och införa terrorlagar, men jag tror att bollen nu är i obeveklig rullning mot något som så småningom kommer att bli en ny värld.