Världens tredje bästa företagsklimat?

”Enligt World Economic Forum så behåller Sverige sin tredjeplats på rankningen av världens mest konkurrenskraftiga länder. Hur ska företrädare för högern kunna bortförklara den lilla godbiten?” Det skriver olydig på sin blogg. Aftonbladet och DNs rapportering av resultatet, som också Olydig länkar till, är intressant. För det första skall noteras att det är 11.000 företagsledare som har svarat på en enkät vilket sedan vägts mot statistik. Det är alltså varken svenssons, journalisters eller politikers uppfattning som speglas.

”Sverige har rasat på välståndslistan” ropar DN ut i artikelns rubrik. Ingressen meddelar att ”Sverige har rasat från fjärde till tolvte plats i världen när det gäller företagens förmåga att skapa välstånd”. Längre ner så visar det sig att sverige behåller sin tredjeplacering när det gäller ”…makrotillväxt, där det ingår sådant innovationskapacitet, ekonomisk-politisk miljö och offentliga institutioner.” USA och Finland toppar för övrigt listorna.

Aftonbladet å sin sida är lite mer utförlig i sin analys och har frågat både Per Juth på Svenskt Näringsliv och näringsminister Thomas Östros om vad dom anser om resultatet. Att Östros är glad och Juth skeptisk är väl egentligen naturligt. ”Men jag tror ingen kan säga emot att högt skattetryck, stor offentlig sektor och arbetsmarknaden är problemområden i Sverige” säger Juth till Aftonbladet.

Frågan är om det inte är hög tid att de många företrädare för svenskt näringsliv som ständigt gnäller på det Svenska skattetrycket och statens förmyndarskap att slänga myten om Sverige som ett uselt land för företagande i papperskorgen. Det kanske är så att Sverige hela tiden har haft en smart skattepolitik som har gjort oss till ett av de bästa klimaten i världen för investeringar och näringslivsverksamhet? Det kanske är så att samspelet mellan stat och kapital har varit en företagsekonomisk success-story? I guess that would be the day when hell freezes over när näringslivet erkänner sådana saker. Frågan är vad som sägs på krogen efter styrelsemötena.

Att arbetsmarknaden är ett problemområde säger jag inte emot, men det är å andra sidan inte en fråga som den Svenska Regeringen själv kan lösa. Att arbetsmarknaden är ett problem för hela västeuropa som måste lösas med gemensamma åtgärder tror jag att de flesta politiska och ekonomiska analytiker kan skriva under på.

Näringslivet argumenterar som om de ville ha absolut makt över allt de företar sig. I dagens komplexa värld är det enda sättet de kan få det på att flytta hela verksamheten och inte bara fabrikerna till länder med djupt odemokratiska och korrupta regimer där man kan köpa sig frihet mot att slippa tänka på sådana störningsmoment som skatter, mänskliga rättigheter och välfärd. Varför inte prova Kirgizistan som ligger på 116e plats?