Nu verkar oljedealen mellan oljebolaget CITGO, som ägs helt av det statliga Venozelanska oljebolaget, och stadsdelen Bronx i New York vara klar. Tre icke-kommersiella fastighetsägare kommer att vara först ut att prova pilotprojektet som innebär att de kommer att få köpa Venezolansk olja till 40% rabatt. Överskottet skall användas för att sänka hyror och göra förbättringar för de boende. Veneuelas president Hugo Chavez träffade kongressledamoten Jose Serrano i september och de två började förhandla utifrån Chavez erbjudande om att leverera billig olja till USAs fattiga.
Det här kan verka vara en ganska marginell affärsuppgörelse, men den har i mitt tycke en ganska speciell innebörd. Att en av den sittande USA-administrationens stora ideologiska fiender kan hjälpa fattiga bostadsområden i USA utan att möta några större hinder är ganska anmärkningsvärt. Venezuela levererar mycket olja till USA som världens femte största oljeproducent och därför finns naturligtvis inget embargo mot en sådan import. Bush måste helt enkelt svälja förtreten och se på medan Chavez låter CITGO agera hjäporganisation. Samtidigt skräder inte Serrano orden när det gäller andra oljebolags tystnad: “We are truly grateful to CITGO and the Venezuelan people for their generosity. It is absolutely shameful that no American oil company has similarly stepped forward to help communities struggling with high energy costs during the winter heating season, especially in view of their record profits these last months.”
I skenet vad som är möjligt för ett statsägt företag som CITGO att göra så framstår marknadsliberalismen som en djupt inhuman ideologi med en mycket stor brist. Den enda mekanism för att skapa välstånd som man brukar höra talas om är att maximera vinsterna och öka tillväxten. Så länge som statsmakten har något att säga till om är det väldigt enkelt för marknaden att hävda att det går, utan statsmakten är jag övertygad om att vi skulle leva i ett totalitärt och förmodernt samhälle,i alla fall så som marknaden fungerar i dag. Säg att nu inte staten fanns, vilken typ av mekanism skulle företagen använda för att undvika att folk gick under? Om folk går under börjar man nämligen agera för att överleva vilket kan innebära social oro, upplopp och organiserad kriminalitet. Jag vill nämligen hävda att om man är seriös med att diskutera marknadsliberalism så måste man också ge sig in i att försöka formulera de frågor som vänstern traditionellt befattar sig med. Hur ser marknadens humanitära praktik ut?
Bild: wikipedia (licens: GNUFDL)
Det här är ju onekligen ganska roligt, men det verkar mest vara en politisk ploj från Chavez sida för att retas med USA.
Jämför man lite siffror så ser man att 47% av Venezuelas befolkning ligger är fattiga, medans endast 12% av USA:s invånare är fattiga. Jag tror att det hade varit mycket bättre om man tagit ut marknadspris för oljan och istället använt pengarna till fattigdomsbekämpning i Venezuela. Jag har också svårt att tro att fattiga amerikaner är i större behov av pengarna än vad fattiga Venezuleser.
Väldigt bra skrivet!
Well…om jag har räknat rätt så är 8 miljoner gallon knappt 10% av vad venezuela pumpar upp på en enda dag så det påverkar inte deras kassaflöde speciellt mycket. Sen vet jag inte om jag håller med om att folk i the Bronx kan vara minst lika hjälpta av billig olja som venezuelanerna, inte minst i vintertid.
Som världens femte oljeproducent är ju venezuela sagolikt priviligierat och jag håller med om att Chavez borde göra ännu mer för landets fattiga, men att han använder oljan som hjälp eller bytesvara i länder som Argentina och Kuba är ju helt logiskt, som jag ser det. Att göra det i USA är ju lätt att se som en politisk gimmick, men vad skulle hända om fler städer nappade på anbudet?
Olja är samma sak som pengar. CITGO hade lika gärna kunna sälja oljan och skänka pengar till Bronx. Det är ett rent bistånd det handlar om. Om det sedan är lite eller mycket pengar det handlar om spelar ingen roll – jag tycker att det här ser ut som att Chavez skänker bort Venezolesernas pengar till Amerikaner som troligen redan har det bättre än väldigt många Venezoleser.
Om det är för att retas med Bush så visst – det är rätt roligt. Men jag tror inte att fattiga Venezoleser uppskattar skämtet. Särskilt inte om fler städer nappar på det och det blir verkligt dyrt. Det är ett ganska respektlöst sätt att handskas med folkets pengar.
Jag tycker att det är bra att Chavez gör något för någon annan med oljemiljonerna så länge det inte utarmar Venezuelanerna. Det är i förmodligen också bra i förlängningen för venezuela. Sen är frågan vilka som är folket och vad de tycker. Som jag skrev tidigare så antyder Chavez i intervjun med Democracy Now att han ser också de latinamerikaner som bor i USA som ”sitt folk”. Möjligheten finns ju också att Chavez väljarkår i Venezuela i själva verket är stolta över oljedealen, vad vet jag.