Den nya regeringen och en efterlängtad avgång

Jag har helt missat att Mauricio Rojas avgick som folkpartiets talesman i integrationsfrågor på tisdagkvällen, vilket var synd eftersom jag hade sluppit att oroa mig för att han skulle ha blivit integrationsminister i den nya regeringen. Från oppositionens synvinkel hade det förstås varit bra om Rojas blivit minister eftersom hans spektakulära utspel hade gjort honom omöjlig från dag ett.

Nu kommer i stället nästan lika spektakulära Nyamko Sabuni att ta posten som integrationsmininster vilket väl knappast är bättre. Hennes hjärtefrågor handlar som ni kanske vet om hedersrelaterade brott och kvinnlig omskärelse och hennes mest spektakulära utspel handlar om obligatoriska gynundersökningar för flickor för att jaga upp och ryka ut omskärelseförbrytare. Det verkar som om kvinnan vill bli Sveriges svar på Ali Hayaan Hirsi. Lika fullt extrem verkar hon däremot inte.

Är det inte bra om dessa frågor då kommer fram i ljuset? Oh boy, dristas man att utbrista. De har ju i princip belamrat bordet sedan många år tillbaka. Det finns ingen statistik över hedersrelaterad brottslighet i Sverige (i alla fall inte från Brå eller SCB) så därför är det svårt att säga om de få våldsamma fall som förekommit, och som verkligen är vidriga, är enstaka händelser eller inte. Förtjänar de att ta upp hela bordet? Troligen inte. Som ni förstår förväntar jag mig inte mycket av Sabuni. Inte heller Jan ”Caligula” Björklund i posten som skolmininster får mig att känna mig väl till mods (1). Att sätta timbrochefen Cecilia Stegö Chilò på kulturministerposten är väl närmast att betrakta som ett skämt. Kulturvärlden är som bekant ofta progressivt lagd så fru Chilo som hårdför nyliberal lär inte få det lätt.

Trevligare är det däremot att Carl Bildt fått posten som utrikesminister. Trots hans högborgerliga manér har jag stor respekt för hans kunnande. He’s been there, seen that. Han borde ha en humanitär syn på utrikesfrågor. Kanske har jag fel, vilket framtiden får utvisa.

1) Caligula är namnet på Stig Järrels sadistiska lärare i Alf Sjöbergs mästerverk Hets. Darn good movie!

Andra bloggar om: , , , , , , ,
technorati: , , , , , ,

3 reaktioner till “Den nya regeringen och en efterlängtad avgång”

  1. Jag är beredd att få på huvudet för detta, måste säga att jag inte förstår de starka känslor som Sabunis gyn-förslag väckte. Så som det presenterades ger det förstås intrycket av att endast handla om upptäckt av könsstympning, men egentligen finns det fler poänger med det. ”En sådan undersökning fyller inte bara en kontrollfunktion utan ger möjlighet att diskutera sexualitet, kvinnans underliv samt typiska kvinnosjukdomar”, skrev Sabuni. Ja, det vore faktiskt inte helt fel. Alltför få tjejer har faktiskt den kunskap om den egna kroppen de skulle må bra av att ha. Jag inser att det med det enorma motstånd förslaget väckte inte skulle kunna genomföras. Men jag tycker det är bra om det kommer upp en ordenlig diskussion om detta. Det finns en slags ryggmärgsreaktion på det där obligatorisk gyn-undersökning nästan jämställs med våldtäkt, eller åtminstone en rejäl kränkning, när det bara skulle behöva handla om en något mer intim läkarundersökning, en slags vidareutveckling av den undersökning alla skolelever (väl fortfarande?) genomgår och där pojkarna får dra ner kalsongerna. Varför är flickors underliv omgärdat med så mycken mystik & dramatik? Nå, jag kommer nog att skriva en lite längre bloggpost om detta om några dar.

  2. Jag är böjd att hålla med dig, så som du lägger fram frågan. Jag antar att frågan är vettig ur ett folkhälsoperspektiv. Det jag ser är fokuseringen på kontrollen av invandrarkvinnors kroppar som en del av en större agenda inom folkpartiet som handlar om svenskhet kontra de andra. Å andra sidan så kan det vara så att det är denne ständige Mauricio Rojas som har ”kontaminerat” Sabunis förslag genom att föreslå att man bara skall undersöka tjejer inom ”riskgrupper”.

    Se också den här tråden hos lennart regebro

Kommentarer är stängda.