Äntligen sägs det i liberal media! Det kan lika vara så att ökad jämlikhet kan bidra till högre tillväxt snarare än tvärtom. Visserligen sägs det i en debattartikel i SvD av biståndsminister Carin Jämtlin och Världsbankens chefekonom François Bourguignon, men ändå. Skribenterna, som refererar till Världsbankens nyligen publicerade rapport om utvecklingen i världen, Equity and Development 2006, menar att det lika gärna kan vara så att en utjämning av klyftor i ett fattigt samhälle kan bidra till ökad produktion och därmed ökad tillväxt. Undermeningen är att krav på ekonomisk tillväxt som det enda incitamentet för välstånd för dessa länder snarare riskerar att hålla dem kvar i fattigdom. I princip handlar det om att ge de allra fattigaste länderna en möjlighet att överhuvudtaget skapa möjligheter för inhemsk produktion. Detta resonemang är förstås inte någon nyhet för den globala rättviserörelsen men det är skönt att någon bemöter den liberala ståndpunkten på dess hemmaplan. Jag har skrivit om förhållandet mellan bistånd och tillväxt tidigare.
”Rapporten hävdar att jämlikhet och tillväxt i det långa loppet kompletterar varandra. Större jämlikhet främjar större välstånd. Det finns två huvudorsaker till att jämlikhet är bra för tillväxten. För det första hämmar brist på möjligheter initiativkraften och berövar samhällen vissa av deras medborgares begåvning och ansträngningar. För det andra är jämlikhet bra för tillväxten eftersom samhällen med jämlikare fördelning av resurser för det mesta har rättvisare politiska system, där en majoritet av medborgarna och inte bara en elit direkt eller indirekt deltar i samhällets beslutsfattande”.
/…/
Vi anser att jämlikhet åter måste föras in i samtalen och åtgärderna för minskning av fattigdom och för ekonomisk utveckling. Jämlikhet har en betydelse inte bara för sin egen skull utan också för skapandet av en dynamisk, nyskapande och effektiv ekonomi både på nationell och global nivå.”