Ibland undrar jag vad världens ledare skulle tycka var den ideala situationen och vilka åtgärder de skulle vilja genomföra om de hade all makt att påverka sin omvärld. Låt oss ta Israel som exempel. Låt oss anta att den ideala situationen för t.ex. Ehud Ohlmert (byt ut mot lämpligt namn) för det första vore att det inte fanns några Palestinier i det heliga landet, och definitivt inga Palestinier med ambitioner att driva en stat på det som i dag är Israeliskt territorium. Nu är ju verkligheten så beskaffad att vi pratar om ett oerhört tättbefolkat litet område vid medelhavets östra hörn som är ganska mixat så hur skulle man kunna uppnå den grad av maximal säkerhet som man eftersträvar? En mur av den typen man bygger i dag räcker nog tyvärr inte, utan det krävs troligen ett stort, delvis minerat, ingemansland som effektivt förhindrar raketattacker och invasioner.
Så låt oss säga att man i princip gör Västbanken och Gaza till sådana ingemansländer och dessutom besätter Sinai igen. Helst skulle man också uprätta buffertzoner i södra Libanon, Jordanien och Syrien. Att man förflyttar alla palestinier som i dag bor på Västbanken och i Gaza till flyktingläger utanför detta ingenmansland är självklart. Det skulle i alla fall göra lite för säkerheten, men det räcker inte. Man måste också neutralisera alla de arabiska grannar som är fientligt inställda till Israel, och det kan bara åstadkommas med en politik som effektivt förhindrar ekonmiskt uppsving i dessa länder. Om de kan behållas i konstant fattigdom så vore det troligtvis det bästa alternativet. Nackdelen är att fattigdom skapar våld i form av social oro, men om gränsen är tillräckligt effektivt utformad så kan man hålla allt sådant utanför landet. Ett problem som varje nation måste tampas med för att upprätthålla sitt välstånd är frågan var man skall ta arbetskraften till de lågavlönade jobben och det här kan bli en knepig fråga i fallet med Israel, men jag är övertygad om att det kan lösas med ökad invandring av från t.ex. Ryssland. De fattiga nyinflyttade får helt enkelt vänja sig vid att under de första fem-tio åren arbeta med enklare sysslor eller som soldater.
Naturligtvis är ett sådant här tankeexperiement ganska fruktlöst, men det visar en sak och det är att vi lever i en komplex värld, och att man kan välja att antingen rikta in sig på enkla lösningar som förtränger de svåraste problemen eller att bejaka den komplexitet som finns och anpassa sig till den. Det är framför allt det senare som är min ståndpunkt, om nu någon hade missat det.
Andra bloggar om: israel, palestina, utopism, progressivt