Diktatorer med en gemensam nämnare

8 reaktioner till “Diktatorer med en gemensam nämnare”

1. Jaha. Någon gång. I vilken grad eller på vilka områden samt för vilka syften skriver du inte. Anser du att USA:s samarbete med Pakistans president varit fel?

   Ibland får vi ju också höra att USA *borde* förhandla med t ex Hamas, Syrien, Nordkorea (vilka de nu samtalat och gjort avtal med, du glömde dem på listan!) Castro eller andra diktaturer som man inte samarbetar med. Skulle inte såna samtal och samarberen som vänstern förordar försämra denna lista på diktaturer som USA samarbetar med och år inte därmed själva listan inkonsekvent av just vänsterna att lägga fram?

   Och, vilket du inte ens nämner, har likväl USA varit en stabil demokrati och försvarare av mänskliga rättigheter. Att du med denna lista säkert försöker antyda motsatsen är allt annat än seriöst.

   Så varje samröre som USA haft kan ses och försvaras utifrån den situation och mål och syften som samerbetena hade. Skulle vi förresten göra en lista med socialistiska diktatorer, då skulle den nog bara för SOCIALISTISKA dispoter just nu bli längre än din lista på dispoter USA förhandlat med.

   PS. Förutom Kim Il Jung så har du även misat Anwar Sadat samt Libyens diktator men säkert många fler!

2. ”Så varje samröre som USA haft kan ses och försvaras utifrån den situation och mål och syften som samerbetena hade.”

   Så kan man se det om man är pragmatiker, och så såg kanske en ”realist” som Kissinger på saken. Bush o co. är däremot idealister utåt mot opinionen men realister i den praktiska utrikespolitiken, vilket jag ser som hyckleri.

   ”Skulle inte såna samtal och samarberen som vänstern förordar försämra denna lista på diktaturer som USA samarbetar med och år inte därmed själva listan inkonsekvent av just vänsterna att lägga fram?”

   Nej det är inte inkonsekvent så länge som Bushco spelar idealister.

   Jag är själv starkt för en realistisk internationell politik som du kanske förstått. Jag tror att USA måste prata med Hamas och co och för att kunna skapa en varaktig fred i mellanöstern.

   ”då skulle den nog bara för SOCIALISTISKA dispoter just nu bli längre än din lista på dispoter USA förhandlat med.”

   säkert jättelång. men det motsäger inte det faktum att Bushcos idealism och snack om demokratiskapande är ett propagandistiskt skenverk. i praktiken skulle USA gå under om man avbröt oljehandeln med t.ex. saudiarabien.

   varför presenterar jag den här listan? jo för att en kommentatör tidigare här anklagade chomsky för att vara vek mot diktaturer när han tvärtom är hård mot usa för dess samröre med diktaturer!

3. Det blir ju inte heller bättre, för USA, av att listan blir längre… Och dessutom handlar det om direkt stöd från USA och inte bara att USA skulle behaga att förhandla med någon (dvs använda sig av lite hederlig och för andra nationer oerhört vanlig diplomati).

   Å andra sidan: Om det bara handlar om Bush och co (”Bushco” motsätter jag mig som beteckning för övrigt, eftersom min hund heter det likaklingande Bosco och är alltför kär för mig… 🙂 kan man ju inte använda det amerikanska stödet till Idi Amin etc i sin kritik. Mycket ställer Bush till med, men kanske inte just det…

   Jag skulle hellre vilja göra en poäng av det faktum att USA – i egenskap av den mäktigaste nationen i världen – har privilegiet att kunna sätta agendan. När USA bekämpar en diktatur hamnar detta överst i omvärldens bevakning, och den som kritiserar USA:s förehavanden kan lätt avfärdas som en diktaturkramare. När USA däremot stöder någon diktatur så sker det mer i skymundan.

   Det mönstret går genom hela listan som du presenterar, Mr Brown! Och just precis därför är den också ett utmärkt stöd för Chomsky, som beskylls för diktaturkrameri när han beskyller USA för detsamma. ”Vaddå Ferdinand Marcos? Det är ju Saddam Hussein vi pratar om här!”

4. Du får be om ursäkt till hunden från mig 😉

   Jag tror att du har helt rätt när det gäller frågan om agendan, och det är ofta här som diskussionerna blir omöjliga och skär ett skarpt snitt mellan höger och vänster. Antingen anammar man USA:s val av huvudfiende för dagen och ”glömmer” eventuella stöd till diktaturer, alternativt försvarar dem, eller så kritiserar man USA:s admin för bristande konsekvens men kan inte släppa stödet för andra diktaturer som t.ex. Castros Cuba.

   Mitt stora problem är allt fagert tal om mänskliga rättigheter som bara är fluff i förhållande till praktiken. Högershöken Bill Kristol sade i en intervju att ”någon måste ta tag i den här sakerna”, men att ha USA som världspolis är ungefär som om den svenska polisen skulle göra allt för att sätta dit Hells Angels och samtidigt ge massor med vapen till Bandidos.

   Att man inte stöttar varken Haagdomstolen eller Internationella brottmålsdomstolen gör inte polisarbetet mer trovärdigt.

   Så, USA måste granskas noga, det är min slutsats, och storpolitikens tvivelaktiga metoder föras fram i ljuset.

   Det är precis samma argument som används mot sossarna. De vid makten får räkna med en hårdare granskning.

5. Helt rätt!

   Den dag som idag är, femårsdagen av WTC-dådet, kan det vara på sin plats att påpeka hur viktigt det är att påpeka historisk konsekvens (eller brist på densamma). Det är i allra högsta grad relevant att det fortfarande är segraren, den mäktige, som skriver historien.

   Om vi väljer att starta tideräkningen den 11:e september 2001 så kan mycket av USA:s aggressiva våldshandlande i världen ursäktas i någon mån. De blev angripna och har rätt att försvara sig, lyder retoriken som tar sin avstamp där och då. Men historien börjar inte den 11:e september 2001…

   Saddam Husseins historia med USA börjar inte när han invaderar Kuwait för ett och ett halvt sekel sedan…

   Kriget mellan Hizbollah och Israel börjar inte med att Hizbollah kidnappar två israeliska soldater för ett par månader sedan…

   Men den som sätter agendan kan få det att verka så och har makt att rättfärdiga sig själv utan hänsyn till historiens mycket strängare rättare.

6. ”Kriget mellan Hizbollah och Israel börjar inte med att Hizbollah kidnappar två israeliska soldater för ett par månader sedan…”

   vilket dagens postning med all önskvärd tydlighet förmedlar

7. Strålande, helt enkelt.

   Här, liksom när det gäller mitt eget inlägg idag, vars innehåll jag klippte från min ovanstående kommentar, måste jag skamset konstatera att denne ivrare av historiska kunskaper inte kan skilja på ett sekel och ett decennium. Gulfkriget var för ett och ett halvt decennium sedan.

   /Högröd i ansiktet. Litet fnissig.

8. Det känns ju i alla fall som om det första gulfkriget var väldigt länge sedan. 😉

Kommentarer är stängda.