Jag tänkte att jag skulle skriva en försenad årskrönika, men det får nog bli en listning av årets ditten och datten i stället. Och sedan önskar jag förstås er alla ett toppenår 2007.
Årets partipolitiska nykomling: att ett djurrättsparti tog två platser i det holländska parlamentsvalet har inte precis skapat några jätterubriker, men i mitt tycke är det en intressant händelse. Vegan-generationen (no offense) tar nu steget in på den politiska arenan.
Årets vindvänding: plötsligt växte det amerikanska folkets kritik mot kriget i irak från ett surr från fredsgrupperna till att även omfatta konservativa krafter. Baker-rapporter, sura generaler och valförlust för republikanerna i kongressvalet satte Bush i en prekär situation.
Årets avgång 1: måste då också bli Donnie Rumsfelds nedfall från den republikanska pedestalen. Bye, bye Donnie!
Årets struts: går kollektivt till Sossarna för deras oförmåga att lista ut att väljarna ville ha besked om jobben.
Årets puts: föll av Moderaterna direkt efter valet. Enligt senaste temo har de röd-röd-gröna i dag 51% av rösterna jfr med alliansens 44%.
Årets avgång 2: Cecilia Stegö Chilo skapade enmanscirkus i media under en vecka eller två. Stor underhållning! Det skulle förvåna mig om Cecilia ens kan se en TV i dag utan att rysa (och då menar jag titta på en TV inte titta på TV).
Årets islamister: Somalias islamister lyckades bringa viss ordning i Mogadishu under den tid de hade makten där och till och med hålla både hamn och flygplats öppen för första gången på 16 år. Sen försökte de störta centralregeringen. Det gick inte något vidare bra.
Årets hell-hole 1: Irak
Årets kompisar: När det visade sig att Marie Hessle, som utredde statens flyktingpolitik var kompis med Annica ”fira med champange” Ring på migrationsverket, den institution hon skulle granska, så blev hon inte alls sparkad utan fick i stället förnyat förtroende. Så tokigt då!
Årets krig: När Israel och Libanon drabbade samman var det som upplagt för en kamp av episka mått. Här skulle tillslut Hezbollah tillintetgöras en gång för alla. Hur kunde det gå så snett?
Årets mobboffer: Kamalis utredning om främlingsfientligheten kunde ha blivit grund för en riktigt intressant diskussion. I stället möttes han av kompakt kyla från alla håll.
Årets rörelse: De papperslösa i USA som med sina jättedemonstrationer trädde fram ur dunklet med buller och bång.
Årets hell-hole 2: Landskrona (no..hrrm..offense)
Årets debatt: när Jyllandsposten publicerade muhammed-kariktayrerna brakade allt löst. Först blev några liberaler (pseudo sådana) sura, vilket gjorde många muslimer förbannade och då blev jättemånga liberaler ännu surare. Och Arla deppade ihop totalt.
Årets religion: Buddhism (skulle bara kolla om du var med!)
Har jag glömt något? Lägg gärna till ditt bidrag till listan i kommentarerna.
Andra bloggar om: politik, årskrönika
Hm, Kim Jong-Il och Ahmadinejad(?) kanske skulle kunna kvalificera som ”årets värstingar” eller nåt.
Önskar dig ett gott år!
Utmärkt tillägg!
Bra sammanfattning av året, Brunis! Samtidigt som den gör en nedstämd av någon ”märklig” anledning… Och Kamalis utredning – jag hade själv glömt den, trots att den med slutsatser måste kvalificera som den mest intressanta och tankeväckande politiskt tillsatta utredningen på år och dar. Tack för påminnelsen!
Och ha ett bra 2007. 🙂
Nå, när jag tittar igenom det hela en gång till måste jag medge att det inte är många av posterna som har positiva vibbar. Jag tror jag måste skriva en lista till!
Mr B – ni är utmanad./VS
Jag bugar! En intressant utmaning f.ö. eller man kanske snarare bör kalla den för undersökning.