Det är intensiva dagar just nu och tyvärr blir det lite mer sporadiskt postande. Hittade den här ruggiga skräckisen på YouTube som man kan kura ned sig i soffan med. Det är republikanerna som nu försöker föra tillbaka terrorhotet in i kongressvalet. Stackarna, de måste vara desperata nu. Det menar också demokraterna enligt Toronto Star, som skriver att:
Republicans still can’t find Osama bin Laden, but they know how to showcase him. Without a spoken word, but with the skilful use of a ticking time bomb, the governing party has brought fear back into the U.S. congressional election campaign, with all the subtlety of a sledgehammer blow to the solar plexus.
Enjoy!
Först hittat via informed comment
Andra bloggar om: politik, kongressvalet, republikanerna, terrorism, usa
Är rädslan (för förändring) den generella och universella drivkraften i det konservativa paradigmet, såsom egenintresset är drivkraften i det liberala, såsom rättvisan är det i det socialistiska?
kan ligga något i det, det låter som en ganska accepterad generalisering. här tar sig dock rädslan nästan parodiska uttryck på ett sätt som jag tror att en (europeisk) kulturkonservativ skulle slå ifrån sig.
”Rädsla” är ju ett negativt laddat ord. Liksom ”egenintresse” kan vara. Medan ”rättvisa” är positivt laddat i alla läger. Så det kanske var orättvist just… Bättre ord?
Poängen är dock hur tydligt giftig en cocktail blir om man blandar i lite rädsla: Främlingsrädsla och rädsla att förlora jobben gör inte underverk för arbetarrörelsens rättvisepatos direkt. Mixen kallas också mycket riktigt för socialkonservatism…
tja..liberalen skulle kanske säga att världen blir rättvis bara egenintresset får reglera allt, den konservative att världen är rättvis därför att de är de mest lämpade som styr den. Och jag skulle säga att rädslan för förändring är ett slags tillstånd som kan drabba alla ideologiska tankesätt. Det är till exempel lätt för nyliberaler att hävda att de inte är rädda för förändring därför att deras samhällsmodell knappast prövats i praktiken.