Återigen: antalet civila dödsoffer i Irak

Rgr har alltid intressanta synpunkter att komma med även om jag inte alltid håller med honom. I en kommentar till en tidigare artikel postar han en länk till en artikel i Newsweek som rör studier som försökt fastställa antalet civila dödsoffer i Irak. Den är intressant av olika orsaker men uppenbarligen skriven i affekt. Den brittisk-amerikanska forskargruppen Iraq Body Count har blivit en varnagel för krigsförespråkarna. Här är en civil fredsgrupp som genom ett mödosamt arbete lyckas utnyttja internet för att sprida uppgifter från en krigsscen på ett sätt som aldrig gjorts tidigare. I våras presenterade IBC en dossier med sammanställningar av sin forskning och det är den som nu hamnar under Rod Nordlands lupp (PDF). Jag skall inte gå igenom all kritik som Nordland framför utan hänvisar till artikeln, men vad många verkar ha blivit upprörda över är att USA-koalitionens trupper framställs som de största mördarna:

Det här är IBCs tabell
Killers by category Number killed % of Total
1. US-led forces alone 9,270 – 37.3%
2. Anti-occupation forces alone 2,353 – 9.5
3. Both US-led and anti-occupation forces involved 623 – 2.5
4. MoH-de. ned ‘military actions’ 635 – 2.5
5. MoH-de. ned ‘terrorist attacks’ 318 – 1.3
6. Predominantly criminal killings 8,935 – 35.9
7. Unknown agents 2,731 – 11.0
Total deaths 24,865 – 100.0

Det här är Rod Nordlands kommentar:
”In fact, a much fairer rendering of IBC’s own statistics would suggest that at worst 9.8 percent of these fatalities could be attributed to U.S.-led forces, another 32.5 percent to the fog of war, crossfires and the like, and the remaining 42.3 percent to insurgents and terrorists. And even that assumes, falsely, that all of these civilians were really civilians.”

Jag måste säga att jag inte hänger med riktigt i Rods svängar. Bland annat saknas 16,6 % i räkningen ovan. Men ok, säg att USA får stå för 37,2 % av de civila dödsoffren, ge 2,5% till båda sidor och 9,5% till Saddams trupper och resten, 49,2% till terroristerna. Gör det saken bättre? Om man halverar alla siffror, gör det saken bättre? Om man sätter ner siffrorna för koalitionen som Newsweek vill till ett par tusen, gör det saken bättre?

Rod Nordland erkänner till sist att USA nog får skylla sig själv, i alla fall lite:
”All of these reports are far too politically motivated for their researchers to use their own data fairly. /…/ In a way, the U.S. administration has itself to blame. The military has refused to issue estimates of Iraqis killed in military operations—as Gen. Tommy Franks famously declared, ”we don’t do body counts.” (Mindful no doubt of how in the Vietnam War, U.S. body counts of Viet Cong dead at some point exceeded the country’s population.) And when there have been killings of civilians by U.S. troops, military investigations have typically been whitewashes, usually with no effort even made to interview Iraqi eyewitnesses.”

Min åsikt är att många är ytterligt irriterade på IBC inte för att de data man presenterar skulle vara felaktiga, utan för att IBC är en politiskt motiverad grupp vars forskning har fått ett sådant genomslag. Om dessa data vore så missvisande så skulle det väl bara vara att presentera en studie som motsäger uppgifterna i stället för att gissa och argumentera känslomässigt? En av anledningarna till att man inte gjort det redan är möjligtvis att en sådan studie skulle kunna visa att Koalitionsstyrkorna har dödat betydligt fler civila i inledningsfasen än vad IBC kunnat räkna.

Irritationen rör också det faktum att studierna fokuserar på dödandet av civila och inte på krigets syften. Då förstår man inte att IBCs forskning inte är pro-Saddam utan mot föreställningen att USAs arme kan genomföra krig med ett minimum av civila dödsoffer. IBCs genomslag visar att ändamålen inte längre helgar medlen. Det torde stå klart att många i västvärlden inte längre accepterar att tvivelaktiga krig med massiva civila dödsoffer som följd förs med deras skattepengar, oavsett vem som dödar civilisterna, och IBC visar att de kan göra något åt det själva, med små medel.

Läs gärna också denna intervju med John Sloboda, en av de två grundarna av Iraq Body count, på Svenska.

6 reaktioner till “Återigen: antalet civila dödsoffer i Irak”

  1. Dessutom så har Sloboda upprepade gånger sagt att de siffror som IBC är en underskattning, eftersom de endast räknar dödsoffer som rapporterats i minst två medier, vilket jag skrivit om här. Det är knappast något som de ”liberala” medierna brukar skylta med, utan IBC’s siffror brukar oftast citeras rakt av utan caveat.

  2. Mr Brown,

    Tackar först för omnämnandet. Newsweeks Rod Nordland har gjort en hel del intressanta observationer som jag skrev om ditt förra inlägg, t.ex om status på civil vs. ickecivil. Sedan har jag ett antal kommentarer på din text:
    ’Men ok, säg att USA får stå för 37,2 % av de civila dödsoffren, ge 2,5% till båda sidor och 9,5% till Saddams trupper och resten, 49,2% till terroristerna. Gör det saken bättre? Om man halverar alla siffror, gör det saken bättre? Om man sätter ner siffrorna för koalitionen som Newsweek vill till ett par tusen, gör det saken bättre?’

    Vad menar du med bättre? Det är klart att ju färre som civila som dödas är desto bättre och sedan hur vilka som är ansvariga för dödsoffer är också intressant tycker i alla fall jag. Skulle det vara så att USA är ansvariga för 1% av civila dödsoffer skulle du dra en slutsats och skulle det vara så att USA var ansvariga för 99% skulle du dra en annan. Så du kommer vi till indelningen av dödsfall (villkorat av vi accepterar IBCs data som sådana) och indelningen har fått kritik både av Iraks hälsoministerium som räknar just dödade och skadade men även av nyhetsbyrån Reuters:
    ”The Body Count survey would also appear not to capture the full extent of the devastation caused by insurgent car bombings. Over the past 18 months, hundreds of suicide car bombs have exploded around the country, killing well over 2,000 people.”
    Förutom detta är det som sagt en fråga om de som rapporterats som civila alltid varit civila eftersom våldsmän inte bär uniformer osv. Det är svårt att veta vilka effekter detta har på räknandet. Du föreslår att amerikanska militären själva skulle börja räkna döda men frågan är vilken trovärdighet detta hade fått bland de som varit kritiska till invasionen från början. Det viktigaste är att man undviker mål där det kan finnas civila som skadades eller dödas i sina attacker. Andra studier finns redan som Lancet och FN-studien och även räknande från de irakiska myndigheternas sida. De irakiska uppgofterna motsade tydligen vilka som stod för de mesta civila dödsoffren, var det det du efterlyste då?

    Olydig,

    Du har en poäng att IBCs siffror kan underskatta dödsoffer på ett par vis. Kanske finns det en liten risk att vissa dödsfall endast finns på ett mediaställe men jag undrar hur vanligt det är och det gäller nog inte de attacker där mängder av folk dödas. Dessutom finns det ju en risk att de som får skador i första läget och sedan dör av dem inte rapporteras om i media.

  3. Rgr
    Reuters kan inte ha undersökt IBCs databaser speciellt väl. Jag hittar vid en snabb genomsökning 283 poster i IBCs datatabell som innehåller nyckelordet ”suicide” (-bomber, -car bomb etc..). Vissa poster refererar också till flera bomber vid ett tillfälle.

    När det gäller IBCs kategorisering så har ingen försökt att på riktigt analysera deras material, vad jag vet. I stället är reaktionerna känslomässiga: USA kan inte ha dödat fler civila än någon annan grupp. FN är möjligen mer diplomatiskt än IBC när man presenterar sina siffror, men resultatet i totalt antal döda är i princip detsamma: 24 000.

    Det är därför jag frågar om det skulle ”kännas” bättre om man lade över fler civila dödsoffer på den mer diffusa kategorin ”terrorister”. Att folk blir upprörda för att det inte görs handlar om om man kan anse att kriget är moraliskt försvarbart eller ej, inte nödvändigtvis om fakta. Det är inte säkert att det blir mer riktigt om IBC kategoriserar om, möjigen mer lättsmält.

    Jag skall f.ö. säga att jag inte i detalj studerat FNs rapport.

  4. Själva begreppet ”collateral damage” berättar att det finns beräkningar av hur många civila som stryker med i ett modernt krig.

    Gånger 8 eller så.

    Och här finns ju både reguljära krigshandlingar, som belägringen och erövringen av Falluja och guerilla-krigföring.

    Självmordsbomber måste ju redovisas separat, såsom varande ett exeptionellt fenomen.

    Sen får man alltid räkna med irrationella faktorer i inbördeskrig. Privata uppgörelser och inte minst kriminalitet.

    Jfr Europa under 2:a Världskriget och Sydslavien i 1990-talet.

    Det verkar dessutom som att den senare faktorn har ökat i betydelse. Krig är nationalekonomiskt sett starkt omfördelande – många förlorar allt, några vinner mycket.

    ”Beyond avarice!”

    Men att bara räkna ”dödsannonser” och tidningsnotiser, som IBC gör, måste ju ge automatiskt väldigt låga siffror i förhållande till den verkliga totalen.

  5. Göran…
    krigsscenen i Irak verkar i alla fall på ytan vara rätt komplex. Det verkar ju uppenbarligen vara så att Saddams elitsoldater, troligen det fruktade nationalgardet, smälte tillbaks vid invasionen och nu för ett gerillakrig. Sen har vi ”al-quaida i Irak” (läs Al-Zarkawi) som förmodligen är en liten men effektiv cellstruktur och dessutom ett okänt antal andra islamistiska moståndsgrupper av typen Al-Asrams brigader.

    Rapporteringen kring vilka dessa grupper är och vilka grupper som har tagit hela städer i besittning i framför allt sunnitriangeln ger ingen direkt klar bild. Kasta in de privata säkerhetsföretagen som Blackwater och triple Canopy som har tusentals anställda i Irak och du får en internationell soppa av sällan skådat slag.

    USA-armen (och britterna) är egentligen den enda fasta hållpunkten i det här kriget så det är egentligen inte konstigt att de civila dödsfall som den är involverad i är enklast att rapportera.

    Man kan också undra vad som egentligen hände månaderna efter maj 2003 när Bagdad plundrades och många dödades.

Kommentarer är stängda.