Kära Peter Wolodarski, var inte ledsen


Jag vet att man kan bli besviken över utgången i ett valresultat.
Du skriver att resultatet av söndagens tyska förbudsdagsval är ”ledsamt”. Jag vet hur det känns. Ens känslor blir lätt påverkade, man dras ned i ett bedrövat tillstånd, känner sig förvirrad och kan inte förstå vad det är som har hänt. Men oroa dig inte, det brukar bli bättre, håll bara huvudet kallt. Det måste du som journalist och ledarskribent annars kan det du skriver bli svårbegripligt. Som till exempel att: ”Just när Tyskland behöver ledarskap sviker väljarna. I östra delen av landet gick var fjärde röst till det extrema vänsterpartiet, som blandar gamla kommunister med besvikna socialdemokrater.” Hur skall man tolka det? Vem menar du att väljarna svek? Sig själva? Du menar kanske att de inte förstod vilket ledarskap som var nyttigt för dem?

Du blir i alla fall lite glad när du skriver att ”Den enda glädjen från valet är att det åtminstone finns en chans att Schröder avgår som förbundskansler”. Jag unnar dig verkligen att få uppleva en gnutta ljus denna mörka dag. Han är ju som du säger ändå en ”dvärg”. Jag hoppas bara inte att du sätter för stora förhoppningar till att han försvinner från makten i Tyskland, risken finns ju fortfarande att det kan bli en röd-röd-grön koalition i den Tyska förbundsdagen. Grusade förhoppningar kan leda till depression, vet du.

Jag blir också lite förvirrad när du skriver att ”Tyskarna önskade sig förändringar men svek förändringsbenägna politiker”. Här blir jag precis som du lite fundersam. Om väljarna ville ha förändringar varför röstade dom då för tusan inte på dom politiker som står för förändring? Det är ju obegripligt. Blev dom lurade eller felinformerade? Möjligtvis kan man misstänka valfusk.

Peter, jag tror att allt kommer att klarna framöver så ta det lugnt och försök att inte ta åt dig så hårt av det som hänt.

Din förtrogne Mr Brown