Apropå debatten om huruvida rättegången mot Saddam Hussein kommer att bli rättvis eller inte och huruvida den borde förts av till exempel den Internationella Brottmålsdomstolen i Haag (ICC) så rapporterar Stockholms Fria i dag om att nämnda ICC faktiskt utfärdat sina första arresteringsorder den 14 oktober. En av de åtalade är Joseph Kony, den ökände ledaren för Ugandas bisarra rebellgrupp Herrens Befrielsefront, ett val som torde vara okontroversiellt. Att hävda att Saddam husseins mål borde prövas av ICC är orealistiskt eftersom domstolen, som SF rapporterar skyndat oerhört långsamt. Ett sådant högprofiljobb vore en alltför bombastisk inledning på den ifrågasatta domstolens verksamhet. Lets face it, en oberoende tribunal för att pröva Saddam skulle USA aldrig tillåta på grund av att det oundvikligen skulle bringa ljus på amerikansk och sovjetisk inblandning i Saddams brutala affärer innan 1990, t.ex. gasningen av Kurder i Halabja.
ICC är ett ytterligt intressant verktyg i en alltmer globaliserad värld, men jag är ganska pessimistisk när det kommer till möjligheten att den kommer att få ett reellt inflytande. Den kan lätt bli en marionett för de stater som har makt över den, till dem som betalar dess räkningar och undersökningar. Att åtala Joseph Kony kommer inte att trampa någon på tårna, besvärligare blir det när det kommer till ledare som syltat in sig för mycket med OECD-länderna. Se på Internationella Domstolen i Haag. Visst är det bra att Milosevic ställs inför rätta, men viktigare är att se på vilka man inte arresterat, till exempel de kroater som drev ut och mördade tusentals Krajinaserber i inledningen av kriget. Med andra ord: rättvisa är en knepig ekvation utan givet resultat.
Varken USA eller dess fd och nuvarande klienter Irak har heller ratificerad fördraget om ICC.
Så formellt kan ICC inte göra något.
Synd att inte frågan om den somalier som greps i Göteborg flyttades till den domstolen då..
Om han var skyldig vilket jag inte har en aaning om..
Nu vet jag ingenting om varken Svedalas eller Somalias hållning – men båda är väl åtminstone heders-klienter ;=)
Och den nuvarande rebell-ledaren i Uganda är alltså inte klient.
Det är den fd rebeell-ledaren, fd boende i Göteborg, som är det ;=)
Knepigt var det…
Men likafullt är riktningen stadig sedan 150 år.
Ledare av olika slag har immunitet när det gäller lagliga regeringshandlingar; inte för privatekonomisk svindel (Generalen Pinochet) och inte för mord, tortyr och försvinnanden (Generalen Pinochet)…
Jag tror visserligen att juridiken som väg till moralisk rättvisa är en återvändsgränd. Men det är trots allt bättre med ICC och FN:s tribunaler än att vi accepterar att den starkares rätt är det som är rätt. Att Saddam döms i Irak och av en amerikanskt upprättad domstol är olyckligt, särskilt som det verkar som om hämnden är mycket viktigare än upprättelsen för många irakier. Kan man använda juridik för att döma i ideologiska värdekonflikter?
”Kan man använda juridik för att döma i ideologiska värdekonflikter?”
Det verkar ju ohyggligt svårt! problemet som jag ser det är att ideologiska värdekonflikter framställs som juridiska och att juridiska blir ideologiska.
Fallet Saddam tror jag är kört att ens diskutera, det som blir intressant är att se vad ICC:s nästa steg blir.
Problemet med den starkes rätt är ju en svårknäckt fråga som alltid har funnits. Vad skall man med rättvisa till om den starke kan köpa eller hota sig ur den? Just nu speciellt knepigt med USA som enda stormakt.
Jag tycker annars att det verkar som om modellen med sanningskommissioner, som rwanda och sydafrika praktiserat faktiskt verkar fungera. kanske något för ex-jugoslavien i stället för att skicka folk till haagdomstolen.
Vad är det som är ideologiskt med brott?
Mord, tortyr, svindel.
Inget ideologiskt med det. Lätt att bevisa dessutom.
Att sen just rättegången mot Saddam är en skåderättegång, tillställd av politiska skäl mer än ett krav på rättstillämpning i en rättstat, är en annan fråga.
Det finns en del forskat och skrivet om sanningskommissioner.
Maria Ericsson har en avhandling utifrån Sydafrikas och Nordirlands erfarenheter, till exempel.
Den finns både på svenska och engelska.
Du har rätt Göran, ideologiska konflikter finns ju överallt utan att det för den skull behöver innebära brott. Men även om de inte i sig innbär brott så kan ju medling behövas i förebyggande syfte.
Ja, profylax i alla väder!
Sen kan det ju oxå funka riktigt bra oxå i efterhand, som i Sydafrika.
Att inte ha ett samtal eller uppgörelse, tror jag däremot är skadligt.
Sverige 1945 eller Spanien 1976. Tystnad. Locket på.
Alla vet var alla andra stod, men säger inget.
Vi har demoniserat Hr Hitler och framställt oss själva som nåt slags hedersallierad…
Det var ytterst få som var det.
Det man behöver veta för att det inte skall bli en repris av något slag får man därmed inte lärt sig.
Och nästa gång ser inte riktigt likadan ut – från början…
Vem var det som först såg vad som hände i Sydslavien? Jo, gamla lägerfångar. Och Europas kabinett hade ingen beredskap alls. Stod handfallna.
När man kunde ha förebyggt.