Om argumentet för ett nytt Demokratiernas Förbund


”Man får aldrig förvänta sig något från FN. Och på det sättet vägrar FN tyvärr att förvåna. Ingen vet detta bättre än kanadensaren Romeo Dallaire, som var befälhavare över den lilla fn-styrkan i Rwanda 1994. Den som inte under några villkor fick ingripa och stoppa masslakten på en miljon tutsier. Kan någon känna sig mer maktlös?”

Citatet, som är hämtat från Jonny Nilssons blogg, är ytterligare en röst i kören av de som verkar tycka att det är trendigt att anklaga FN. Men vilka är det de egentligen anklagar? Om Jonny hade gjort lite research så hade han förstått att det j’accuse som Roméo Dallaire utslungar i sin bok om FN-uppdraget i Rwanda inte är riktad i första hand mot FN-systemet i sig. Han uttrycker visserligen stor frustration över DPKO:s (Department of Peace Keeping Operations) svårigheter att förmå FN:s medlemsnationer att ge honom det han behöver, men den stora anklagelsen är riktade mot folkmördarna, och inte långt efter kommer de nationer som vägrade att bidra med trupper och materiel, och de som satte in trupp för att flytta ut alla vita men lämnade de svarta att dö. Mest ovett får den forna kolonialmakten Belgien, men varken USA eller Frankrike skonas.

Det finns många just nu som vill att FN skall gå i sank, men innan man riktar in kanonen borde frågan vara: kommer världens nationer verkligen bli mer villliga att ingripa i konflikter och vid massmord och svältkatastrofer utan en vakthund som FN? Finns det något som talar för att ett nytt förbund av demokratiska stater skulle vara villiga att utan dröjsmål ingripa i länder där man inte har några ekonomiska intressen? De som pratar om ett nytt ”Demokratiernas Förbund”, menar att ett utträde ur FN skulle kunna bidra till att stoppa folkmord på ett mer effektivt sätt, men hur det skulle gå till i praktiken går man inte in på. Det är själva tillbakadragandet från FN som framhävs, inte hur man skulle bidra till en fredligare värld.

Visst behöver FN reformeras grundligen, men som jag ser det är kraven på en ny organisation, som utesluter fattiga, krigsdrabbade och diktaturtyngda länder bara ett sätt att slippa ha vakthunden gläfsande i nacken och samtidigt skapa ett legitimt försvar för att slippa ingripa i oroshärdar där man inte har ekonomiska intressen. Det är i så fall knappast ett bättre alternativ. Den som är av annan åsikt får gärna förklara för mig, på vilket sätt det skulle vara det.

Bild: Wikipedia, licens GNU FDL

Jag har skrivit om Rwanda och Romeo Dallaires bok ”Shaking Hands with the Devil” tidigare:
Folkmord och katolicism
Mänsklighetens misslyckande

10 reaktioner till “Om argumentet för ett nytt Demokratiernas Förbund”

  1. Det är, vad jag vet, framför allt USA som inte gillar FN.

    Jag undrar därför varför du anser att FN behöver reformeras? Har du information om något som är riktigt dåligt med FN, eller handlar det om att USA-vännerna ännu en gång håller på att få problemformuleringsprivilegiet här?

    Jag frågar för jag måste erkänna att jag inte är speciellt insatt i FN, dess organisation och funktionssätt.

  2. Det finns helt klart en kraftfull kampanj från USAs sida mot FN, som bland annat uttrycks genom att man försöker utveckla en egen, parallell organisation (samma försök finns från vänsterhåll i mindre skala). Delvis på grund av detta så tror jag att FN måste anpassas till samtiden, kanske genom att utvidga säkerhetsrådets medlemmar, som vissa föreslår, eller förändra dess mandat. det som framgår efter läsningen av Dallaires bok är att systemet för fredsbevarande insatser är otillfredsställande på nationsnivå. trycket ökar på fns fredsbevarande funktioner, men enskilda nationer vill inte riskera sina medborgares liv i konflikter i t.ex. afrika. hur skall man lösa en sådan knut?

  3. Mr Brown
    Bara några funderingar.
    Ja, ingenting är ju perfekt, så FN kan säkert också förbättras och effektiviseras. Men sedan undrar jag hur det ska bli enklare att få länderna att offra sina egna soldater i Afrika ex. bara genom en omorganisation av FN.
    Här torde det handla om helt andra saker, om information och propaganda – igen, så att fler tycker att det är viktigt att inte låta massmord få fortgå någonstans utan försök att stoppa dem ex.
    I en annan tid lyckades man ju samla ihop FN-styrkor till oroshärdar och krig även i Afrika.

  4. Du har absolut rätt. Att nationer tvekar att sända trupp och materiel (eller sänder fel saker), eller nödhjälp, har inte med brister i FNs organisation att göra. Och min poäng med postningen är just det: det är inte alls säkert att nationernas inställning skulle förändras med en annan organisation.

    FN skulle möjligtvis kunna snabba på sina interna processer, men som boken visar är det inte säkert att det hjälper så länge nationerna är ovilliga. Reformer handlar, som jag ser det, om att demokratisera FN, bl.a att ge fattiga länder en bättre representation.

  5. OK.Jag vet dessvärre inte så mycket om exakt hur de fattiga länderna representeras i FN. Men det verkar ju klart att Säkerhetsrådet inte fungerar så där superbra precis, och att det är olustigt att ett litet antal länder kan sitta och bestämma över huvudena på alla andra världens länder – som det tydligen kan göra.

  6. Om jag har förstått läget rätt så är det precis som du säger. Allt fler av de viktiga besluten tas i säkerhetsrådet, vilket innebär att makten koncentreras till ett fåtal nationer. Antingen borde man utvidga säkerhetsrådet, ge mer makt till Generalförsamlingen, eller hitta en annan representationsform. Det är en känslig historia. Om USA drar sig ur delar av FN och satsar t.ex. på sitt nya forum ”A Community of Democracies”, så tror jag att det kan bli en allvarlig kris mellan USA och Europa, vilket ingen tjänar på.

  7. Jag ser inget hinder i att behålla FN som det är idag. Det kan vara ett fortsatt forum där demokratiska länder och diktatur länder träffas.

    Däremot behövs ett demokratiernas förbund, som kan fatta beslut i demokratisk ordning, utan att bli motarbetade av Kina, Ryssland, Iran och alla andra diktatur länder.

    Konflikten står mellan frihet och förtryck, mellan demokrati och diktatur, därför måste demokratiska länder sammarbeta politiskt, ekonomiskt och militärt för att försvara människors frihet och befria människor som lever under förtryck i diktaturer.

    Vi kallar företrädare för diktatur länder för Presidenter och Ambassadörer, det är väldigt fina ord på massmördare och det borde vi sluta med för det likställer dessa icke legitimt valda massmördare med legitim valda företrädare.

    Tyvärr är det endast USA som har viljan och förmågan att försvara demokratiernas frihet och befria andra länder från tyranni, det minsta man kan kräva är att vi andra i alla fall hjälper till enligt bästa förmåga. Men Europa saknar den viljan och förmågan, vi vill leva i fred och frihet som idag garanteras av Amerikanska folket. Den europeiska människan är rädd för konflikt och krig och vågar inte försvara sin frihet och hoppas att snällhet och blidkande, pengar och diplomati skall medföra fred och frihet. Det var bara vapen som kunde befria Europa från Hitler och Nazismen, det var bara vapen som kunde hindra Sovjetunionen från att ockupera hela Europa. Det är naturligtvis inte förvånande att ett folk som det europeiska som fått uppleva sådana fruktansvärda krig som första och andra världskriget aldrig mer vill ha krig, men metoden för det är inte att stoppa huvudet i sanden och låtsas som om krig inte förkommer eller kan hända igen, sannolikheten att krig händer igen är mycket hög. Den dag alla länder är fria demokratiska länder och vi inte haft krig på 1000 år först då kan vi börja fundera på att minska försvars anslagen. Denna rädsla för krig som människor har utnyttjas av politiker, speciellt socialister och vänstern, socialdemokratin drev tredje ståndpunkten om aliansfrihet och neutralitet, för att vara alliansfri i praktiken skulle Sverige behöva ha ett försvar som skulle klara av Sovjetunionen ensam eller i värsta fall mot alla världens länder, det hade vi inte och har inte råd att skaffa, därför måste vi alliera oss med andra demokratiska länder. Förhoppningsvis organiserar vi oss militärt och politiskt i EU-25 så att 457 miljoner med en BNP på 12 biljoner dollar, får ett försvar som är minst lika starkt som USA:s. Det finns risk för att USA inte orkar försvara Europas frihet och demokrati hur länge som helst. Kina, Ryssland och Iran är potentiella livsfarliga fiender som vi måste kunna besegra själva av egen kraft. Därför är det så viktigt att dessa länder befrias från diktatur och blir demokratiska. Av de senaste 371 krigen har inga demokratiska länder krigat mot varandra. Frihet och demokrati är livsviktigt för vår och andras säkerhet, det är det kampen ytterst handlar om.
    Bättre att arrestera Irans regim snarast innan den får kärnvapen och kan göra ännu större skada. Sverige måste hjälpa till, vi kan inte bara fegt ducka och låta andra ta ansvar för vår säkerhet.

  8. Per…
    Ponera att man skapade ett demokratiernas förbund av t.ex. de 141 stater som deltog i The Community of Democracies senaste möte, och att de 141 staterna lämnade FN. Vad skulle hända sedan? Skulle man börja med en gigantisk polisiär insats mot alla de andra 100 länderna enligt någon prioritetslista för att insätta demokratiska regimer? Iran, Syrien, Nordkorea, Kina och Zimbabwe etc…

    Det finns en massa risker med det, framför allt att man får ett motblock av de övriga 100 regimerna, och därmed ett nytt kallt krig (eller i värsta fall ett världskrig) som inte kommer att hjälpa de som lever under förtryck. Sedan kommer motsättningarna. Frankrike har redan hoppat av The Community of Democracies. Många ser trycket mot mellanöstern som nykolonialism under rasistiska förtecken. Nya Vietnamkrig skulle blossa upp här och där och splittra enheten.

    Man skulle tvärtom kunna hävda att vi är på rätt väg och att det inte är dags än att skrota FN systemet utan att utvidga det och göra det mer demokratiskt. Massor med länder har blivit demokratier sedan 1945. Kolonialismen har upphört i sin råaste form. Länderna i Afrika börjar nu återhämta sig från sina befrielsekrig och införa demokratiskt valda regimer. Antalet krig har minskat drastiskt sedan 1990.

    Ett ökat stöd kan ges redan i dag till de länder som nu tar steget till demokrati. Om man inte kan göra det i dag, varför skulle man då göra det i morgon?

  9. Jag är tacksam för att USA och England bekämpade Hitler med vapen och inte väntade på att Europa skulle befria sig själv. Det var också vapen som förhindrade Stalin att ockupera hela Europa. Det är bara USA och England som är villiga att försvara frihet och demokrati mot förtryck och diktatur. Sverige och Europa är inte villiga att offra sina söners liv för att andra skall få leva i samma frihet som vi själva åtnjuter. Det tycker jag är skamligt och oansvarigt.

    Konflikten står mellan frihet och förtryck, mellan demokrati och diktatur. Det är en konflikt som jag tycker att vi skall vinna. Därför måste de domkratiska länderna organisera sig polisiärt, militärt, ekonomiskt och politiskt för att möta och besegra samtliga diktaturer. Först när alla länder är stabila demokratier är risken för krig borta. Jag tycker att en lista på vilka länder som skall befrias från diktatur är en bra idé, då skulle alla veta vad som gäller. Naturligtvis är jag för att alla diktatur regimer avgår och inställer sig vid internationell domstol för att dömas, men de verkar de inte vara speciellt sugna på.

    Att snabbt och enkelt befria ett land från en diktatur regim utan att människor dödas eller skadas verkar inte vara det enklaste. Tyvärr ser jag inget annat alternativ. Skall vi som lever i fria och demokratiska stater gå omkring och låtsas att tyranniska diktaturer inte finns och om vi är snälla och säljer vapen till dem så kommer de inte att skada oss? Bara stabila demokratier skall få köpa vapen och använda kärnkraft, inga andra, så är tyvärr inte idag.

    Europa måste snabbt stärka sitt försvar till minst Amerikansk nivå för att stärka de fria ländernas kamp mot diktaurerna så att alla människor får leva i frihet.

    Det är inte FN som behöver bli mer demokratiskt det är diktaturländerna som måste bli demokratiska. Det är mot dem som kraven skall riktas.

  10. Per…jag har hört allt det där förut och för mig är det klicheer utan vettig analys, ursäkta mig. Vad är strategin? Vad skall bombas först? hur skall ekonomiska intressen hållas borta från politiken så att de inte grumlar de ideologiska målen? finns det några som helst problem som kan uppstå på vägen?

    För att dina mål skall kunna uppnås så måste vi i princip göra om våra egna demokratier till militärdiktaturer, vilket är ganska kontraproduktivt, eller hur?

Kommentarer är stängda.