Ritter om nödvändigheten med ett bredare krigsmotstånd

Vad skall USA göra för att undvika det kaos som riskerar att bli resultatet om Bushevikerna bestämmer sig för att invadera Iran? Den som ställer frågan är Scott Ritter i en artikel som finns att läsa på alternet, och det är förvisso en mycket intressant och djuplodande artikel som tar avstamp i från mitten för att vädja till båda sidor att inse konsekvenserna. Ritter menar att USA som nation är byggt på balansen mellan företagande och kapitalism å ena sidan och individens rättigheter å den andra, och han förordar själv den modellen så så länge som girighet kan hållas i schack av kontroll och balansmekanismer. Denna balans har redan blivit förskjuten i och med 11 septemberattackerna. Ett krig mot Iran, hävdar Ritter, riskerar att kasta ut ett redan sårbart USA i ett ekonomiskt kaos om Iran skulle strypa gas- och oljeflödena, med resultatet att Kina, USA och Indien m.fl. länder skulle driva upp priserna i sin jakt på bränsle. Anledningarna till ett sådant företag menar Ritter är vettlösa och går in i detalj på vad Irans anrikningsexperiement egentligen innebär rent tekniskt. Ritter borde veta, han är trots allt en av huvudinspektörerna som jagade WMD i Irak innan Herr Blix äntrade världsscenen och har sedan dess varit en oförtröttlig kritiker av kriget i Irak. Ritter försvarar IAEA och menar att det faktiskt pågår inspektioner i Iran och att den anrikning som Iranierna genomförde för någon vecka sedan inte ens är konfirmerad som framgångsrik av IAEA ännu. Ändå ropas det varg.

From a simple laboratory-scale enrichment experiment, a massive nuclear weapons program grew Pheonix-like from the ashes, prompting dire warnings from US Government officials such as Assistant Secretary of State for International Security and Nonproliferation Stephen Rademaker, who told a press conference in Moscow, where he was visiting to discuss the Iranian nuclear issue with Russian officials, that Iran ”…may be capable of making a nuclear bomb within 16 days.”

Rademakers vargropande monteras effektivt ned av Ritter, men skadan är redan skedd. Varg har ropats och folk är ute med hundar och bössor för att jaga ned djuret, men ingen vet riktigt varför, egentligen. Ritters förslag till att återställa balansen riktar sig också till fredsrörelsen som han menar måste expandera sin bas till att i mycket högre grad inkludera ”mainstream America”

I suggest that the pace of current events dictate a much more dramatic solution — that the anti-war movement begin to reach out to the very institutions that it condemns and make common cause for the preservation of a way of life — the unique blend of corporate capitalism and individual rights — that is at risk from the policies of the Bush administration. It is not likely that there will be many points of agreement on the long-term path that America should take regarding achieving the ideal balance between these two competing, and somewhat contradictory, concepts. But one thing is certain: if the Bush administration has its way regarding war with Iran, both concepts will be put at risk in the chaos which will follow.

Det är naturligtvis en kontroversiell tanke för många inom vänstern att sluta upp med näringslivet, men jag är till viss del böjd att hålla med och förändringar sker också. Andreas Malm är bara en som i Sverige försökt att reformera det organiserade krigsmotståndet, från ett fihetligt vänsterperspektiv. De enorma demonstrationerna mot kriget i Irak världen över i februari 2003 visade att väldigt många människor från alla typer av politiska inriktningar är beredda att visa sitt motstånd mot Bush-doktrinen. Frågan är hur den breda rörelsen kan konsolideras.

Andra bloggar om: usa, iran, olja, fredsrörelsen, progressivt, kärnvapen