Jag har ett särskilt intresse för konflikten på Nordirland som går långt tillbaks i tiden och som förstärkts efter att ha bott några månader i Belfast. Konflikten har visserligen episka dimensioner som är intressanta i sig, men dess långa historia och sekteristiska förtecken har på senare år gett mig känslan av att det finns mer än ett att lära av Nordirländarnas blodiga historia i skenet av post-911.
När det nu framkommer att den speciella nordirländska polisen, RUC, som existerade mellan 1922 och 2001, lade ned ett antal undersökningar om politiska mord och andra brott begågna av protestantiska paramilitärer blir jag inte speciellt förvånad. RUC värvade poliser enbart bland protestanter och var därför djupt partisk med den brittiska överhögheten och lika djupt hatad av katolikerna. Att anledningen enbart skulle vara att skydda informatörer tar jag med en rejäl näve salt. Det är inte överdrivet att tro att de lojalistiska (protestantiska) paramilitärerna sågs av RUC som ett slags förlängd arm som måste skyddas. Dessa informatörer betalades också rejäla summor för sina tjänster. En liknande situation har vi i dagens Irak där polisstyrkorna i huvudsak rekryteras bland Shiiter och där element och grupper inom samma polis agerar inom paramilitära eller kriminella organisationer ”vid sidan av”. Troligen är dessa grupper kända inom polisorganisationen som tolererar dem så länge som det huvudsakliga målet att hålla det sunnitiska motståndet på mattan.
Men det finns en annan lärdom man kan dra av konflikten på Nordirland och det är att hur låst och sekteristisk en konflikt än verkar så finns alltid en fredlig lösning runt hörnet, även om den processen kan vara ytterst segdragen och vacklig. När nu forna fiender återigen tar plats sida vid sida i det nordirländska parlamentet Stormont, så är det efter nio år av en högst svajig fredsprocess som brakat ihop och fått revideras många gånger och som lär behöva revideras igen. Men trots alla dessa motgångar fortsätter den ändå framåt på darriga ben. Det tar tid att omvandla terrorister till parlamentariker, men det går.
Bild: ”buren” kring Orangerordens högkvarter i norra Belfast, byggd för att hindra oönskade gäster (läs IRA eller INLA) och för att stoppa ev. RPG:s eller brandbomber.
DN om skyddandet av lojalister
Andra bloggar om: politik, nordirland, irak, konflikt, ira, ulster, storbritannien
intressant?