Via CLK Aqurette hamnade jag på ”den blå listan” som är en sammanställning över ”näringslivets utomparlamentariska projekt/organisationer” och innehåller allt från Svenskt Närigsliv och Timbro till en rad olika PR-byråer som t.ex. ökända Prime PR. Juristen som sammanställt detta material heter Elizabeth Isitt och var själv ordförande i Medborgarrättsrörelsens skåneavdelning tills dess att hon fick veta att föreningen finansierades av ”Näringslivets Fond” (NÄFO). Hon skriver:
”Det jag invänder emot är att till synes fristående organisationer finansieras och ideoligiskt styrs av NÄFO/SFN//Svenskt Näringsliv/SAF utan att ens MEDLEMMARNA informeras om det. Att inte allmänheten vet om det är eg. lika allvarligt.
Jag hade varit aktiv i Medborgarrättsrörelsen, MRR, i flera år och satt som ordförande i MRR Skåne när jag efter många påtryckningar på MRRs förbundskassör Sture Eskilsson/Håkan Gergils fick veta att föreningen under flera år finansierats med ett antal hundratusen kronor per år + kanslipersonal av NÄFO. Bidragen åtföljdes av ideologiska krav och handplockad kanslipersonal.
Att plötsligt inse att man som funktionär i en MR-organisation med oberoende som ideal ofrivilligt i flera år spelat rollen som nyttig och användbar idiot för ett organiserat särintresse är lika pinsamt när både organisationen och idioten är högervridna i stället för kommunistiska.”
Sidan är tämligen enkel men mycket matig för den som vill börja nysta i den här härvan. Att sedan CLK tycker att Isitt förtjänar pris för bästa konspirationsteori för hennes förslag att Sture Eskilsson på SAF skulle ha varit inspirerad av kommunistisk cellbildning när han satte igång den här typen av organisering får man väl bara rycka på axlarna åt. Man kan avfärda allt med sådana argument. Tack i alla fall CLK för att du visade mig till Isitts projekt!
Andra bloggar om: politik, näringslivet, ekonomi, pr, konspirationer, timbro, svenskt näringsliv
”Tack i alla fall CLK för att du visade mig till Isitts projekt!”
Varsågod. Det var så lite så.
Medan jag har dig på tråden så vill jag säga att det är synd att du har kommentarsfunktionen avstängd på din blogg.
Japp, så illa är det. Arbetsgivarna har skapat ett helt konglomerat av organisationer som alla arbetar för storföretagens, eller kanske snarare VD:arnas, intressen, jag brukar omtala hela byket under samlingstermen ”Timbro” eftersom alla har samma målsättning.
Ordfront hade en schematisk översikt över de oranisationer och institutioner som ingick i propagandakonglomeratet, för några år sedan (nå det var kanske 10 år sedan). Bland annat är också Ung företagsamhet, tror jag den heter, en gren av denna mångfacetterade propagandabläckfisk.
Man vet ju att ju fler som säger X, ju fler tror att det måste vara sant att X, i synnerhet om alla som säger så verkar vara oberoende av varandra, alltså har man skapat detta ogenomsynliga propagandasystem. Det har varit mycket effektivt.
Har förresten själv ett inlägg som berör området du behandlar här och som handlar om dem som tror att vänstern alltid har fel :-).
Jag läste ditt inlägg, och visst är det symptomatiskt med konspirationsteorireflexen hos högern. Kan det vara därför att man så envist håller fast vid individualismen att man vägrar se strukturer överhuvudtaget? Å andra sidan ser man gärna strukturerna inom vänstern. det vore säkert enkelt att verifiera att det propagandasystem du pratar om verkligen har relevans genom att följa pengarna, och det har säkert redan gjorts.
Mr Brown:
”Kan det vara därför att man så envist håller fast vid individualismen att man vägrar se strukturer överhuvudtaget?”
Så fort man överger individualismen till förmån för strukturer så fråntar man människan dess egenvärde och tvingar in henne i ett kollektiv, vilket i nästa steg öppnar för såväl kollektiv skuldbeläggning som kollektiv bestraffning. Vi har sett exempel på hur detta sker vid flera tillfällen i historien och vår nutid. När exempelvis nationalsocialister utnyttjar en isolerade händelse (exempelvis när invandrarkillar utfört en brutal gruppvåldtäkt) så tillskriver ett kollektiv skulden för detta. Istället för att kräva åtgärder mot de individer som utfört brottet skyller man det inträffade på en struktur där en etnisk grupp sägs förtrycka en annan.
Samma sak gäller all socialistisk retorik. Det är av denna anledning som socialister med gott samvete tillåter sig att beröva människor deras grundläggande rättigheter. Vill man tysta eller röja undan någon man ogillar går det alltid att fabulera en struktur som legitimerar detta.
Med risk för att Kerstin svimmar av andnöd efter spontant skattanfall så ska jag tillåta mig att komma med ett socialontologiskt påstående: Endast ett eliminativistiskt synsätt på sociala fenomen har grund i den fysiska verkligheten. Alla sociala strukturer utanför individen är fiktiva.
M.a.o. är individualismen objektivt sann medan allt annat bygger på konventioner, vilka i sig naturligtvis kan vara nödvändiga och nyttiga av andra av praktiskt/pragmatiska skäl. Men några strukturer finns egentligen inte och alla fantasier om sådana bör bestämt motarbetas.
PS! Vad gäller avsaknaden av kommentarsfunktion på min blogg så beror det främst på att jag använder gammal teknik och är bunden av ett avtal med Radio- och TV-verket som förbjudet det.
CLK
För mig låter det som om du har ett närmast solipsistiskt synsätt på individ kontra kollektiv. Det kan naturligtvis vara bekvämt, men att hävda att det inte finns några som helst sociala dispositioner utanför individen och att dessa skulle vara av ointresse för en ”objektiv” syn på människan är inte bara att förneka socialismen utan hela den sociala vetenskapen. Och skulle grundläggande rättigheter kunna garanteras av en mänsklighet utan sociala regler? jag tror tyvärr inte att vi skulle ha överlevt utan ett visst mått av flockmentalitet.
Haha, Aqurette envisas, som vanligt, med att tro att människan är en ö.
Han har inte fattat att ingen enda människa är helt fri – från ansvar för andra, eller fri från påverkan av andra.
Det där är inte solipsism Mr Brown, det är nominalism driven in absurdum.
Individualismen är inte objektiv, CLK. Individen är det däremot, och det är en väsentlig skillnad. Den centrala frågan är ju vad som skiljer en mänsklig individ från en individ av någon annan sort, vad ger just mänskliga individer rättigheter som man inte erkänner djur, träd, stenar eller för den delen barn, som alla också är individer?
Skillnaden, utifrån mitt perspektiv, är att människor formerar en ”mänsklighet” i den framför allt språkligt traderade gemenskapen med andra. Individen har inget värde i sig, däremot är det ovärderligt att erkänna varje individ samma okränkbara rättigheter.
Med andra ord, strukturer är bara sociala konstruktioner och inte på något sätt objektiva – det är riktigt. Men det är omöjligt att vara människa utan ”strukturer”. Och det vi kallar rättigheter är i allra högsta grad ett exempel på en oundgänglig sådan struktur
Marcus:
Jo, individualismen är objektiv. De som skapar kollektiva, sociala strukturer bygger alltid sin teori på antagandet att människor liknar den som skapar dessa kollektiva, sociala strukturer. I vardagslivet är vi av nödvändighet tvungna att anta att så är fallet just för att kunna ingå avtal och samarbeta med varandra, men rent faktiskt kan ingen veta någonting om en annan människa. M.a.o. kan du inte veta någonting med säkerhet om något/någon utanför dig bortsett från en ena sak, nämligen att det ligger utanför dig.
Men du har helt rätt i att människor skapar sociala strukturer ändå (exempelvis språket). Vi gör det av bara farten utan att tänka på att det är att jämställa med romanförfattande eller porträttmålning. De är fiktiva, skapade, icke naturförankrade konstruktioner. För att bygga vidare på Kerstins liknelse så skulle man kunna säga att alla människor är öar som tillsammans formar kontinenter. Kontinenterna finns bara för att vi vill att de ska finnas, ungefär som Gud.
PS #1: En intressant kritik jag ofta möter från vänsterpersoner (exempelvis Kerstin vid ett par tillfällen) är att denna ”superegoism” praktiskt tillämpad skulle innebära att människors slutade samarbeta och känna empati för varandra. Sanningen är snarare den motsatta. Autonomi och egoism ger de bästa förutsättningarna för samarbete och empati.
PS #2: Mr Brown, jag ber om ursäkt för att jag förstörde din diskussionstråd genom att ventilera mina tankar om social ontologi. Jag jobbar med förberedelserna för en uppsats och är lite uppslukad av dessa frågeställningar för närvarande. Sorry.
CLK,
”Mr Brown, jag ber om ursäkt för att jag förstörde din diskussionstråd genom att ventilera mina tankar om social ontologi.”
Du är ursäktad och diskussionen är f.ö. väldigt intressant. För att återvända till din tidigare kommentar.
Ett strukturellt synsätt är bara ett verktyg som kan användas för att förstå världen, mänskliga organisationer eller vad du vill, och som sådant kan det naturligtvis användas i förtryckande syften, på samma sätt som frånvaron av en strukturell analys kan cementera fundamentala orättvisor. Och om jag får tillåta mig själv att revidera min egen fråga om huruvida det är individualismen som hindrar en strukturell analys inom högern så skulle jag formulera det som så att de dominerande inom en organisation (välj själv vilken) är mer negativt inställda till en strukturell analys därför att det riskerar att beröva dem makten. I det här fallet skulle man se näringslivet som en dominerande kraft, men du kan ta vilken arbetsplats som helst som exempel, eller varför inte vänstern själv om du vill. Eftersom vänstern ser sig som företrädare för de dominerade så förespråkar man till viss del ett sådant synsätt, men minns samtidigt att de s.k. post-strukturalisterna aldrig stått speciellt högt i kurs hos vänstern.
CLK: Det finns många problem med ditt synsätt.
1) Du är begränsad till en individualism på ontologisk nivå. När du blir normativ – individualismen finns i en normativ upplaga, som till exempel kan benämnas nyliberalism – och föreskriver ett visst sorts vara, ett visst sorts beteende gentemot andra, rättigheter, skyldigheter etc, så gör även du anspråk på det som ligger ”utanför dig själv”.
2) Du misslyckas med att förklara hur en strikt ontologisk individualism kan utsträckas till en social ontologi, särskilt eftersom du erkänner den grundläggande egenheten hos människan att skapa sociala strukturer. Jag är övertygad om att inte heller individualismen bygger bort den sociala nivån av empati och samarbete – helt enkelt för att vår mänsklighet inte ligger i vår individualitet utan i de sociala strukturer som förbinder alla dessa individualiteter. Utan språket går det inte heller att formulera en individualism.
3) Det du främst kritiserar är kollektivismen, och det kan man förvisso göra. Att kollektivismen starkt uppvisar de tendenser du pekar ut är dock inte argument för individualismen i sig. Dessutom är det oerhört få som förespråkar kollektivism. Det är ett retoriskt använt skällsord, men det finns mycket litet stöd för att använda det i en filosofisk diskussion om exempelvis socialismens utgångspunkter. För att fördöma många av socialismens praktiker fungerar det dock utmärkt, men det är inte väl det vi snackar om nu?