Wilhelm Agrell! Du är en klippa i stormen, en iskall analytiker i det grumliga havet av mumlande och förstummade ledarskribenter som bara har nationaliskt-etniska argument att polemisera med i backfickan när krisläget inträder.
Det talas mycket om att man inte skall ”ge vika” eller ”lägga sig platt” för terrorister just nu. Tonläget skärps och polariseras. Undertonen är: mer pengar till militären och säkerhetsåtgärder annars förlorar västvärlden kriget mot terrorn. Inga andra alternativ är möjliga. En del opinioner som dyker upp är rent skrämmande. Vi skall inte prata om en del Folkpartisters mörkeråsikter som ger mig brunsmak i munnen. Hotet mot demokratin och friheten kommer lika mycket från krav på registrering och ökad militärisering som från terrorn självt.
”Att ge vika för dessa krafter vore att ge dem mer makt. I den bemärkelsen var Madridbombningarna en stor framgång för terroristerna. Spanien drog sig ur Irak, vilket gav terroristerna en känsla av att kunna diktera hur västvärlden agerar. Följaktligen får de blodad tand och försöker nu skapa samma händelseförlopp i Storbritannien. Men britterna viker sig inte för terrorister. Premiärminister Tony Blair har tillsammans med George W Bush skött kriget mot terrorismen på ett föredömligt sätt. Blair kommer inte att ge efter för dessa illdåd.”
Nej, jag säger bara Wilhelm Agrrrell! I stället för att hemfalla åt positionering beskriver du vår roll i det pågående kriget. I stället för att dra dig tillbaka bakom en mur av nationalism pekar du på det som ingen annan mäktar med att säga: att Kriget mot Terrorismen har utvecklats i en kontraproduktiv riktning och att frågan är om det kan vinnas på det sätt det bedrivs i dag.
”Ockupationen av Irak är knappast orsaken till dåden i London, möjligen en förevändning och en del av ett ideologiskt utanverk. Men kriget mot terrorismen, och speciellt den illa planerade Irakoperationen med dess drag av klassiskt kolonialkrig och vietnamisering, har på ett fatalt sätt kommit att spela motståndarna i händerna.
…
Fler militära eller paramilitära operationer, mer avlyssning och hårdare metoder i förhörscellerna kommer inte att lösa några problem. Tvärtom riskerar världen att sjunka djupare ner i fruktan inför den globala konfrontationens följder, i en förödande växelverkan mellan terrorism och kontraterrorism, en process där terrorns företrädare har visat sig ha alla trumf på hand.
…
Världen riskerar därför att låsas fast i en förödande konflikt som leder till splittring, konsumerar ofantliga resurser och dränerar det internationella samfundet på kraft att hantera andra och i grunden mer vitala frågor. Terroristerna i London må ha vunnit en seger över terroristbekämpningen, men segern att styra världen borde de inte få vinna.”
Mer Agrell kommer här framöver, var så säkra!
There are a few books on the subject, some very