Om skattefelet och skattekostnader för externalisering

Med anledning av nyheten att moderater ånyo blivit avslöjade som köpare av svarta hushållstjänster så kan det vara på sin plats att påpeka några saker rörande det så kallade ”skattefelet” som Skatteverket har beräknat uppgår till 133 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter.

Svartjobb, som har fått mycket uppmärksamhet, upptar cirka 66 miljarder av felet. Notabelt är dock att privatpersoner bara står för 22 av de missade miljarderna varav 9 är svartjobb. Resten står i princip näringslivet för och framför allt de små företagen med 59 miljarder. Så när Stefan Fölster i sin debattartikel nyligen vill att svinnet i socialförsäkringssystemen skall granskas noggrannare så kan man bara konstatera att han riktar sin energi åt helt fel håll. Svinnet i socialförsäkringen skall enligt Sakattemyndigheten stå för bara 1 till 1,7 miljarder av de 113. Inte så värst mycket att lägga krut på på om man verkligen vill ha in skatten med andra ord. Inte för att jag är så säker på att Fölster är så värst intresserad av skatterättvisa. Som anställd av Svenskt Näringsliv är han knappast intresserad av att storföretagens användande av skatteparadis för avancerad skatteplanering skall granskas.

Jag skulle också gärna vilja se lite statistik över vad externalisering kostar samhället varje år; det vill säga hur mycket av skattemedel som används för att rensa upp efter företagens miljöförstöring. Externalisering är ett finare ord för att ”vi tar hand om skiten senare, d.v.s. låter någon annan ta hand om skiten”. Den senaste utvecklingen när det gäller denna fina näringslivstradition tycks vara att använda Väst-Afrika som avfallsplats. DN rapporterar om misstankar om dumpat uran i Kongo-Kinshasa men det är inte det enda fallet. Kommer ni till exempel ihåg det starkt giftiga avfallet som dumpades i Elfenbenskusten förra året som gjorde att tusentals människor insjuknade med förgiftningssymptom? Här är några artiklar att fräscha upp minnet med (NYT, Greenpeace, Wikipedia, DN, MP, Trafigura)

Cynikern kanske vill inflika här att han inte bryr sig eftersom det inte påverkar hans ekonomi, och man måste nog i många fall ge honom rätt. Men när man någon väl bestämmer sig för att städa upp efter företagen så är påfallande ofta det gemensamma som pröjsar. Jag läser till exempel att den kraftigt oljenedsmutsade Ogoniprovinsen i Niger-deltat i Nigeria nu skall städas upp efter fyrtio år av oljeutvinning av skrupellösa oljebolag. Uppstädningen skall organiseras av FN och jag antar då att det är det gemensamma som skall bekosta det hela – det vill säga också av den svenska staten som på det sättet ger utländska oljebolag en skatterabatt.

uppdaterat: missade det här!

Tidigare postning

Andra bloggar om: , , , , , , , ,