Av alla de entrepenadstinna projekt som det småländska näringslivet lyckats frambringa så torde Kalmars nya Chinatown vara det mest aparta och samtidigt helt i linje med västs nya intresse för ostasien: från den gula faran till den gula medicinen. Jag pratar om det nya spektakulära byggnadsprojekt som är på gång på en stor tomt utanför Kalmar där ett kinesiskt grossistföretag beslutat att bygga ett huvudlager för kinesiska varor på väg till övriga Europa. Mina småländska vänner berättar om de förhållanden som omgärdar projektet och de rykten som förföljt det. Är denna deal med det kinesiska företaget måhånda bara en bluff? Enligt uppgift skall detta projekt vara det kinesiska företagets första inom grossist-branschen. Nu har visserligen det faktum att markarbetena påbörjats tagit udden av de ryktena, men det är ett så spektakulärt val av ort att skeptikerna förstås fått vatten på sin kvarn. Bara det att Kalmar vann budet i strid med en stad som Amsterdam! Det verkar också som om det här projektet kommer att involvera kinesiska arbetare som kommer att sätta upp de moduler för lagerbyggnader som förstås byggs i Kina och fraktas hit. Arbetarna skall visserligen bli garanterade svenska lönenivåer, något som knappast kan kontrolleras eftersom de aldrig kommer att komma in i det svenska skattesystemet, och sedan historien med de kinesiska kranmontörerna i Göteborg, där vissa arbetare lär ha fått så lite som fyra (4) kr i timmen, så kan man gott tänka sig att facket har sina ögon på det här projektet. Vad som kommer att bli ännu mer intressant är att Småland kanske får sitt första Chinatown i och med att bostäder också skall byggas för den hitskeppade arbetskraften. Allt snack om den gula faran verkar numera vara som bortblåst och snarare har Kinas överhettade ekonomi blivit den gula medicin som Europa begärligt suktar efter för att försöka behålla tillväxt och vinster. Blickarna vänds efter etthundra år av frånvaro åter mot öster, men denna gång har kanonbåtarna bytts ut mot containerfartyg. Som min sinofil till vän brukar hävda: inom tio år kommer kinesiska att vara ett vanligt språk i Europa. Vad som är mer intressant är att många tonåringar i dag tycks blicka mot öst, kanske framför allt mot Japan, snarare än mot USA. Det är en föraning om de förskjutningar i världsekonomin som långsamt är på väg.
Kategori: kina
Kineserna plockar fram morötterna.
Att Kina går ut och erbjuder 5 miljarder dollar i lån till afrikanska länder, vilket Peking deklarerade under det pågående Sino-Afrikanska toppmötet som hålls i den Kinesiska huvudstaden, är både tankeväckande och remarkabelt. För det första är den Kinesiska oräddheten när det gäller att se afrikanska länders potential som handelspartners värd att notera. När det Europeiska näringslivet gör sitt bästa för att ignorera kontinenten i syd och skyller på ”bad governance” och korruption som svar på varför man inte investerar i Afrikanska länder så tvekar inte kineserna (bara 1,5% av världens direktinvesteringar sker i dag i Afrika). Inte nog med att man lånar ut 5 miljarder dollar, man gör det också utan villkor. Inga strukturprogram eller andra villkor är, vad jag hört rapporteras, knutna till lånen. Till skillnad från IMF och Världsbanken försöker man inte styra ländernas ekonomier på detaljnivå. Man kräver med andra ord inte att låntagarna skall anpassa sig till Kineserna. Det är klart att skillnaden är stor. Kineserna vill trots allt handla med afrikanerna, något som varken IMF eller VB varit intresserade av (även om de senare tycks ha gjort själva långivandet till en handel i sig), och det är framför allt de stora afrikanska råvaruresurserna som är attraktiva för den upphettade kinesiska industrin.
Man kan förstås vara mycket kritisk till att Kineserna struntar i om de ger pengar till diktatorer eller om pengarna hamnar i korrupta politikers fickor men jag måste säga att jag tycker att det betyder mindre i det här läget. De länder som har uppnått stabilitet, fred och demokrati är också de länder som kommer att kunna dra fördel av lånen, och ett nytt ekonomiskt uppsving för många länder torde också leda till ökad demokratisering. Och vad bryr sig väl västvärlden egentligen om hur kineserna spenderar sina pengar? Det är ju inte våra skattepengar som kineserna lånar ut.
Men problem finns som kan leda till problem mellan öst och väst. Kinserna har till exempel sålt massor med vapen till Sudans regering som sedan använt dem i det krig man för mot rebellgrupper och civilbefolkning i Darfur. Kravaller utbröt i Zambia (om jag inte minns fel) för någon månad sedan på grund av konflikter mellan invandrande kinesiska och affärsinnehavare och lokala handlare (uppdatering: det verkar ha varit flera konflikter i just Zambia, men mest fokuserat kring ett Kinesiskt gruvbolag)
Om Pekings gambling tar skruv så kan det innebära att Europa och USA kan få betala ett högt pris för sin ignorans och övertro på våldsamma lösningar för att tillsätta ”följsamma” marionettregimer. Samtidigt som man gräver ned sig i kostsamma krig i mellanöstern utan att få kontroll över regionens naturresurser så lägger Kineserna bort piskan och pekpinnarna och plockar fram morötterna. I mina ögon en mer fruktbar politik.
Uppdatering: Här är en utmärkt artikel av Lindsay Beck på Mail & Guardian som sammanfattar situationen efter toppmötet.
Mer om det sinoafrikanska toppmötet:
US State Department
Mail and guardian (sydafrika)
China people’s daily
DN och Svenskan har lite om det här. DI har inget!
Andra bloggar om: politik, ekonomi, afrika, kina
intressant?
En kaotisk karta över Kinesernas konfliktfyllda 1900-tal
Ibland, när jag tycker att jag har svårt få en överblick över vissa konflikthärdar så skissar jag upp ett slags mindmap över en region som innefattar de olika parternas kampanjer, vilka områden de dominerar under olika tidsperioder, m.m. Den här skissen gjorde jag inför en planerad resa till Kina som sedemera inte blev av. Den visar Kinas konflikter under nittonhundratalet, gjord utifrån ett antal wikipediaartiklar. Det ser ju väldigt kaotiskt ut (även för mig) men nån kanske har nytta av den. När jag ser efter så verkar det dock som jag glömt Kinas inblanding i Koreakriget och Tibet och det Sinoindiska kriget.
CPC = Communist Party of China (lett av Mao Zedong)
KMT = Kuomintang (Nationalistparti lett av Chiang Kai Chek)
JPN = Japan
Klicka på bilden för att förstora
Kan USA besegra Kina?
Nej, nej, nej. Missförstå mig rätt, jag VILL INTE att USA skall attackera Kina, jag undrar bara vad folk därute tycker och tror. Frågan är på bordet och inte bara bland de notoriska konspiratörerna. Per Ahlin skriver i dag på DN’s ledarsida om USA:s och Kinas ömsesidiga beroende av varandra och hur det kan förhindra en konflikt. SvD publicerade i går en artikel av Jan Blomgren som handlade om hur USA:s militärbaser i Kaukasus är strategiskt viktiga i förhållande till just Kina.
Ett nytt domedagsperspektiv, som förvandlar kriget mot terrorismen till ett byslagsmål, är med andra ord under uppsegling. Vi pratar om världens befolkningsmässigt största nation mot världens militärmässigt starkaste nation.
Jag googlade på ”win a war with China” för att få en översikt över mer militärstrategiska än politiska aspekterna på denna brännheta fråga och hittade en rad intressanta och högst spekulativa forumdiskussioner på ämnet.
Från Yasis på iraqwar.mirror-world.ru (Jag älskar när folk tar up PNAC) : ”All what is going on in the world from Iraq to Ukraine to Iran-Venezuela is all too do with the PNAC Doctrine which is a policy document for ”One World Governance”.There cant be a ”one world Governance” if 1 country stands up and says ”No”.China has said ”No”.
PNAC is about every country handing over national sovereignty and being run by a centralised Goverment.China is forced to take issue with this,which is why there is a high probability of it going nuclear.”
En diskussion från ett Taiwanesiskt perspektiv: ”let me tell you, Taiwan is not china’s soil. We taiwanese made taiwan what it is today. a democracy. and taiwan belongs to us. did china us a bulldozer under the ocean to scoop up soil to form taiwan.? NO. they have no authorization.
I do disagree you, I do believe our powerful allies USA will back us up. Cuz, we only need air support , our military will do the rest. and we will be more than happy to pay for the military bills”.
Här en diskussion från USA: Robert Kaplan (The Coming Anarchy) has written an article for the Atlantic Monthly entitled ”How We Would Fight China” (subscription required). In his article, Kaplan warns, ”The Middle East is just a blip. The American military contest with China in the Pacific will define the twenty-first century. And China will be a more formidable adversary than Russia ever was.”
Lite mer hardcore: ”free trade and the global economy is based on comparative advantage. but you can’t have comparative advantage when china and india are stealing our intellectual property. we have grounds to start a trade war and a world war against china. our forefathers would be proud of us.
Diskussionen är i full gång. Vad tycker ni om allt detta kära läsare? Är ett krig mellan USA och Kina oundvikligt eller är det bara feberheta maktfantasier från en överhettad marknad?