Kategori: migration

Postmodern politik och det multikulturella paradigmet

Jag gillar Dan Jönsson. Han uttrycker något slags buttert driv i sina försöka ta reda på de underliggande drivkrafterna till människors val här i livet och hur de valen förhåller sig till helheten. Jag uppskattar verkligen den intentionen. I gårdagens DN försöker han i ett reportage att få en bild av vad som egentligen hände i Landskrona när SD fick sina uppmärksammade 22 procent i kommunalvalet och artikelns rubrik är upplysande: Skånes uppror mot eliterna. I slutet mot artikeln intervjuar han forskaren Göran Adamsson som levererar en intressant förklaring till SD:s framgångar.

Aje Carlbom och Göran Adamson är överens om att Sverigedemokraternas framgångar främst måste förstås just som ”ett uppror mot eliterna”. Adamson, som forskat på Sverigedemokraternas österrikiska systerparti FPÖ, jämför med övriga Europa och ser hur vänstern – framför allt – har övergett idén om likhet för en postmodern diskurs om ”olikhet”. Mångkulturalismen, säger han, har urartat i en välment spegelbild av kolonialismens gamla världsbild, en ”rasism med mänskligt ansikte” som under toleransens täckmantel tycks lika envist upptagen med att dra gränser, göra skillnad. Tanken om etnisk och kulturell identitet har ersatt solidariteten som princip. Högerpopulismens frammarsch måste därför ses som ”konsekvensen av ett demokratiskt misslyckande”.

Man skulle kort sagt säga att det inte bara är ett demokratiskt misslyckande utan ett misslyckande för en postmodern politisk hållning, uttryckt genom det multikulturella paradigmet. Kanske kan man också förklara det som ett misslyckande för en politisk anpassning till globaliseringen. Som jag ser det finns det en diskrepans mellan den globala marknaden och den nationella politiken, en skillnad som jag antar att många politiker anser måste överbryggas. Det har egentligen inget med postmodernitet att göra utan med hårda politiska frågor. Hur hanterar man en ekonomi som tenderar att helt springa förbi den nationella sfären? Som slutar att bidra till samhällets gemensamma resurser? Kanske har multikulturalismen varit ett räddhågset sätt att försöka ta ett grepp på den frågan utan att beröra det som man egentligen behöver hantera: den globala ekonomin. Nu riskerar den att slå tillbaka och driva in nationalstaterna ännu längre in i den nationella fållan genom isolationistiska partier som till exempel SD.

Andra bloggar om: , , , , ,

Andra bloggar om:

Illegal migrations-turism i Mexio

Turism kan ta sig i princip vilka former som helst i dessa dagar. I den Mexikanska delstaten Hidalgo kan du numera för 150 pesos (ca 14 dollar) få pröva på att ta dig in illegalt i USA nattetid. Det är förstås bara en simulerat gränskorsande, men realism utlovas och trippen inkluderar människosmugglare, gränspolis, och hela kitet. Mexikanska ñañú-indianer står bakom projektet och erfarenhet finns: Luis Santiago Hernández, en av initiativtagarna har korsat gränsen fem gånger illegalt. För att skruva till det ännu mer så menar Hernández att ”projektet kan genererera jobb för samhället så att innevånarna inte behöver emigrera till USA”. Tja, varför inte? När får vi se Europeiska äventyrsturister ta sig i simulerade båtfärder från Senegal till Europas kuster i skrangliga träbåtar?

Uppsnappat i Milenio


Det kan vara både obekvämt och jobbigt att turista

Andra bloggar om: , , , , ,

Vi behöver verkligen fler murar


Vän av isolationism och murbyggande torde jubla över att George W Bush i går lagfäste beslutet att bygga ett ”säkerhetsstängsel” mot gränsen till Mexiko, i ett futilt försök att försöka stänga ute de idoga ”wetbacks” som ständigt försöker ta sig in i USA för att hitta ett arbete. Människor tycks älska att bygga murar i stället för broar, och speciellt tycks det mig de som redan sitter på makten, pengarna och härligheten. Kinesiska muren är ju det klassiska exemplet och Berlinmuren den mest bisarra i sin ambition att stänga inne. Den mest anonyma skyddsmur jag sett är den som löper mellan arbetarstadsdelarna Falls och Shankhill i nordvästra Belfast, för att skilja protestanter och katoliker åt. Det är en märklig, cirka sju meter hög, historia i korrugerad plåt och betong som slingrar sig mellan de små gulliga husen i tegel. På senare tid har vi Israelernas makabra mur som knappast kommer att hindra varken självmordsbombare och definitivt inte Quassam-raketer eller andra flygande föremål. De som verkligen vill kan nämligen alltid gräva sig under eller flyga över murar. För den som vill se alla upptänkliga sätt som en människa kan passera en mur på så rekommenderas ett besök på Museum am Checkpoint Charlie i Berlin där en mångfald av ”mur-flykts-objekt” finns att beskåda. Min favorit är det hembyggda, ihopfällbara flygplan som en teknikerstuderande byggde hemma i sin minimala studentlägenhet i Östtyskland och en fullständigt livsfarlig linbaneanordning. Ytterligare ett skyddsmurexempel som jag nyligen stött på är en mur som lär finnas uppförd mellan två stadsdelar i en Fransk stad (kanske någon kan fylla i här), nämligen mellan ett rikt och ett fattigt bostadsområde. Vitsen, som jag har förstått det, är att hindra ”buset” från att dra omkring i ”rikingarnas” kvarter.
Och nu får alltså USA sin egen mur. Grattis världen! Vi behöver verkligen fler murar.

Artiklar om detta i Washington Post och The Guardian
Bilder från murmuseet på Bernauer Strasse i Berlin

Andra bloggar om: , , , ,

En motström: idén om öppen invandring

Jag håller verkligen inte med om allt som Johan Norberg tycker, men vissa av hans ståndpunkter är klart intressanta, och kanske då framför allt det faktum att mannen förespråkar öppen invandring. Idén om öppen invandring tycks nu alltmer skära genom den normala höger-vänsterskalan och frågan är om det är början till en motström mot nationell isolationism som vi nu ser? I vänsterlägret torde Per Wirtén vara den mest namnkunnige förespråkaren för ett öppet Europa.

Själv är jag helt klart för en öppen immigration, samtidigt som jag är fullt på det klara med vad det innebär: en stor risk för lönedumpning. De rika ser förstås en möjlighet att tjäna ytterligare en hacka på billig arbetskraft, men de skall naturligtvis betala det det kostar att köpa arbetskraft i ett land som Sverige. Kan man klara av att lösa den frågan så kan man också klara av att hålla gränserna öppna. Fördelarna är framför allt en större mångfald ett utjämnande av skillnader mellan nord och syd, men också en humanitär nödvändighet när folk nu dör i tusental vid Europas murar.

Lite läsning:
Marknadsliberalt perspektiv
Vänsterperspektiv
Migration, Citizenship, and the European Welfare State

Tidigare postningar:
Argument för fri arbetskraftsinvandring

Andra bloggar om: , , , ,

FP:s skruvade antidiskrimineringspolitik

De senaste dagarnas intensiva debatt med Lennart Regebro om huruvida folkpartiet fiskar i så kallade grumliga vatten har inte bara genererat en massa nya intressanta ord med prefixet brun (som t.ex. brunskåpet, brunmålning, brunstämpling och brunvandring) utan också att jag tagit mig en närmre titt på vad folkpartiet de facto säger om sin integrationspolitik. Och vad som slår mig är att det verkar som om man faktiskt saknar ett åtgärdsprogram för att tackla svenskars diskriminering och rasism mot invandrare. Hur politiskt korrekt det än kan verka så är detta väl ändå en åtgärd man inte kan negligera om man vill ta integrationsfrågan på allvar?

I den information som jag (visserligen rätt snabbt men ändå) studerat på FP:s hemsidor sägs inget om något sådant program i detalj. Visserligen sägs det på några ställen att man måste bekämpa diskriminering (t.o.m oförsonligt), men ingår inte som en åtgärdspunkt på partiets ”kravlista” som jag hittar i PDF:en integrationslösningar.

• Inför en jobb- och utvecklingsgaranti
med krav på motprestation
• Tredubbla antalet närpoliser i utanförskapsområden
• Inför en kunskapsgaranti i skolan
• Avidentifiera jobbansökningar
• Värna det demokratiska samhällets
värdegrund
• Krafttag mot hedersvåld, könsstympning
samt barn- och tvångsäktenskap
• Språket är nyckeln till integration
• Inför språkkrav för medborgarskap

När man tittar på de artiklar som FP:s representanter i invandrings- och integrationsfrågor Mauricio Rojas och Nyamko Sabuni har skrivit så hittar man mycket lite som har med svenskars rasism och diskriminering att göra. Sabuni verkar mest titta på frågor som handlar om hur man skall kunna begränsa utövande av muslimsk kultur i Sverige, visserligen ibland behjärtansvärt som i fallet med hedersmord och könsstympning. Rojas verkar å sin sida verkar bedriva något av ett personligt korståg mot rasismbegreppet i några polemiska artiklar mot bl.a statens integrationsutredare Masoud Kamali (vars utredning jag f.ö. inte läst) och det är i en av dessa artiklar publicerad i DN som jag tror jag hittar lösningen på varför antidiskrimineringspolitiken saknas i FP.s program.

Rojas resonemang är lite snårigt men går i korthet ut på följande: Genom att invandrare inte kan svenska och inte får lära sig om den svenska kulturen (i t.ex skolan) får de en minoritetsnackdel, vilket leder till utslagning.

”Det är vad en antidiskrimineringspolitik ska syfta till, att skapa lika möjligheter genom att för alla praktiska ändamål göra irrelevant allt det som hör till majoritetens kulturarv, från moraliska grundvärderingar och historiska referenspunkter till språket. Det är en sådan ansats som exempelvis regeringens integrationsutredare, Masoud Kamali, förfäktar.”

Rojas vill i stället för detta förespråka en ”liberal integrationspolitik”. Genom att se till att alla får tillgång till den svenska kulturen och det svenska språket (genom t.ex. en litteraturkanon) så kan invandrarna lyftas ur utanförskapet.

”Det motsatta förhållningssättet prioriterar själva integrationen och det är det som Cecilia Wikström fångar så väl med sina förslag om att förstärka svenska språket och kunskaperna om den litteratur som ger språket både djup och liv. I stället för att se majoritetskulturen som ett hinder att ta bort, vill Wikström ge alla svenskar, infödda eller invandrade, tillgång till den och det språk som är dess bärare.”

”Att förändra de institutioner som i dag dömer en inte försumbar del av den svenska befolkningen till krympta livschanser är, utifrån ett sådant synsätt, en av antidiskrimineringspolitikens främsta uppgifter.”

Vad är det som Rojas faktiskt säger här? Jo, det är att en av de främsta uppgifterna för ett antidiskrimineringsprogram är att förändra institutioner som t.ex. skolan så att man kan lära alla invandrare om det svenska språket och den svenska kulturen. Och min slutledning av detta resonemang är att i FP:s värld är det bara institutionerna och invandrarna själva som diskriminerar invandrare. Att några speciella åtgärder skulle behöva vidtas mot Svenskars rasism eller hatbrott mot invandrare förefaller inte nödvändigt om man skall tro Rojas, och därmed visar sig inga sådana program heller i FP:s kravlista. Tvärtom är punkter som t.ex ”Språket är nyckeln till integration” uppenbarligen en del av FP:s antidiskrimineringspolitik. Det stärker bara min uppfattning att FP:s integrationspolitik är ämnad att lugna oroade svenskar.

Notera: jag har inte plöjt HELA FP-sajten, så den som hittar något som motsäger ovanstående får gärna ge mig info. Jag har BARA tittat på FP och inte på något annat parti.

Argument för fri arbetskraftsinvandring

Agenda hade ett bra reportage förra söndagen om de desperata människor som nu försöker att ta sig till Spanien via kanarieöarna på Afrikas västkust i små båtar. Det är en resrutt som är behäftad med stora risker för de som ger sig ut på den och stora umbäranden för de som når fram. Bara under några dagar omkring den 25 maj kom 880 båtflyktingar till öarna, och hur många som dött till havs är okänt men jag någonstans har jag läst att man beräknar att ungefär två tusen människor fått sätta livet till i sina försök att ta sig förbi gränserna till fästning Europa, bara under det senaste året. Om inte förhållandena i hemländerna förändras eller vi gör någonting drastiskt så kan likhögarna bara komma att växa under den kommande tioårsperioden och leda till ytterligt svåra konfrontationer längsmed EU:s gränser. Är det verkligen så vi vill ha det frågar jag mig? Vill vi ha ett Europa som liknar ett omvänt Östtyskland där taggtråd, krypskyttar, hundar och minfält hindrar ”horderna”? Det senare alternativet kommer aldrig bli moraliskt försvarbart i Europa hur mycket de högerexterma än önskar det, men om dödstalen stiger dramatiskt så kommer många politiker också känna sig nödgade att agera. Än så länge kan de ignorera flyktingströmmarna.

Är fri arbetskraftsinvandring ett alternativ? Vissa debattörer på högerflanken hävdar att det är det bara om vi får ett genuint nyliberalt samhälle, dvs med en minimal stat och helt fria flöden av varor och tjänster. En poäng finns det i resonemanget eftersom man knappast kan kalla ett samhälle nyliberalt om inte också arbetskraften är tillåten att röra sig helt fritt. Men att påstå att det är den enda lösningen är en absurditet med ideologiska skygglappar.

De inbjudna gästerna till Agenda visar tvärtom på helt andra förhållanden, nämligen att en fri arbetskraftsinvandring leder till större tillväxt och fler arbeten, genom att fler arbetsföra personer sätts in i produktionen i ett åldrande Europa. Ja man skulle till och med kunna tolka deras inlägg så att vi kommer att behöva öppna gränserna för att överleva i konkurrensen med de nya storekonomierna i Asien. Oavsett om man vill ta till tillväxtargumentet eller ej, så ser jag riskerna för en humanitär katastrof torna upp sig, om gränserna stängs till ytterligare och arbetskraftsinvandringen stryps. Det handlar inte bara om att vi riskerar att få flyktingläger med miserabla förhållanden i nordafrika utan om att de livsnödvändiga bidrag som invandrarna skickar hem till sina familjer stryps. Enligt Agenda skickar invandrare världen över varje år dubbelt så mycket pengar hem som världen ger i bistånd. På Fillippinerna lär dessa bidrag omfatta cirka 10% av BNP. Man behöver inte heta KG Hammar för att förstå vilka konsekvenser en strypning av dessa bidrag kan få.

EU måste ta tag i flyktingfrågan. Även om helt fri invandring kanske inte är möjlig så bör ett nytt och mer liberalt regelsystem för arbetskraftsinvandring skapas. Man kan börja med en flyktingamnesti, men jag tror att den enda lösningen på längre sikt är att EU börjar att arbeta mer konsekvent för ett större välstånd i Afrika.

mer om detta:
All Africa News
NY Times

Bild: Demonstration av immigranter i Treviso, Italien

Andra bloggar om: , , , ,

Jamen Rojas, visst kan vi diskutera brottsligheten bland invandrare!

Rojas, jag har förstått att du vill att detta med den höga brottsligheten bland invandrare skall diskuteras i en ”uppriktig, öppen och seriös debatt” efter att ha läst ditt debattinlägg i DN i dag. Jamen visst, Mauricio, jag snackar gärna! Som jag har förstått det tycker du att Brås undersökning visar att brottsligheten bland invandrare är sociokulturellt betingad snarare än socialt, d.v.s att vissa nationaliteter eller folk har lättare att överskrida lagen än andra. Rent av naturen alltså. Svenska folket har ju vetat om detta så himla länge och ändå vågar ingen prata om det. Till och med Brå verkar själva ovilliga att publicera sin undersökning. Jag förstår att det är frustrerande för dig. En tröst kan kanske vara att myndigheterna, som polisen till exempel, redan vet det här. Dom är bra på att stoppa folk i fack på ett effektivt sätt.

En sak som jag ändå inte förstår är hur du tänker dig att samhället rent praktiskt skall lösa problemet med dessa brottslingar om man nu skall ta det hela till sin spets? Säg om det skulle visa sig att till exempel invandrade Finnar är mer benägna än andra att till exempel att sälja smuggelsprit, skall man då i förebyggande syfte försöka kartlägga deras verksamheter på ett sätt som hindrar dom att komma över sprit, som att dra in deras körkort till exempel? Ett annat sätt är att stämpla ursprungsnationaliteten i passet på alla nya svenskar och att införa passtvång som i Sydafrika under apartheid ungefär. Då kan man ju stoppa oönskade etniska grupper där man tror att de kan utföra brott, som i affärer, på byggarbetsplatser eller i bolagsstyrelser. Om det blir för bökigt med alla länder som man inte kan hålla reda på var dom ligger så kan man ju alltid kategorisera olika etniska grupper i ”kluster” som till exempel Slaver, Judar, Muslimer, Kaukasier, Afrikaner etc etc. Det skulle ju underlätta polisens arbete betydligt. Jag är övertygad om att det finns testade modeller i historien som kan som användas som utgångspunkt i det fortsatta arbetet.

Pariskravallerna ett släggslag mot fästning Europa

Jag är egentligen inte speciellt chockad över det som händer i Frankrike just nu. I mina ögon är det en obeveklig konsekvens av de senaste årtiondenas Europeiska invandringspolitk och globaliserade flyktingströmmar.

Precis som jinge, som skriver om upploppen i dag, tror jag att det vi ser nu är en del av en ökande globalisering. Medan Europeiska företag stirrar sig blinda på outsourcingmöjligheter och billiga förtjänster så blundar regeringarna för den oerhörda dragningskraft som Europa har på de som vill skaffa sig en drägligare tillvaro och hjälpa sina familjer. Politiken som syftat till att till varje pris behålla den Europeiska enheten är i längden ohållbar, fästning Europa kommer obönhörligen att nötas ner mot ett mer integrerad enhet med resten av världen. Om man ser pessimistiskt på saken är det enda alternativet konflikt. Att folk är beredda att ta oerhörda risker för att komma hit är bara bevis nog.

Jag undrar om vi inte kommer att få se en ny värld växa fram i gränsområdena kring europa bebodd av flyktingar som desperata försöker ta sig in i värmen. Ceutaenklaven, Gibraltar, Turkiet och andra länder i södra europa kan komma att få helt nya städer bebodda av flyktingar som lever under miserabla förhållanden. Det är inte acceptabelt om vi vill fortsätta kalla oss demokrater.

Vad är lösningen om vi inte vill ta den konflikt som nödvändigtvis kommer att komma? Naturligtvis att hjälpas åt för att skapa bättre förhållanden i de länder där flyktingarna kommer ifrån. Öka de civila insatserna i dessa länder, öka biståndet, öka bidragen till de organisationer som verkar i dessa länder, slopa subventioner, öka investeringarna. Jag kan inte se annat än att fästning Europa oundvikligen leder till konflikter som kommer att urholka det välstånd som vi nu har. Det är bättre att dela med sig av det välståndet medan det fortfarande finns.

Kanske ryste någon kolonisatör på 1800-talet inför tanken på att de folk han förslavade och mördade någon gång skulle slå tillbaks mot Europa. Det är nu det börjar hända.