Artikelserien som kanske fick Landskronaborna att välja SD

Efter lite letande och ett tips från vänstra stranden så hittade jag den artikelserie om ungdomskriminalitet som Helsingborgs dagblad har kört under hela året. Enligt en kommentar på HD:s hemsida skall det röra sig om så mycket som 98(!) artiklar. Jag har bara skummat artiklarna, men här är några länkar till HD:s hemsida: en introduktion till artikelserien och en diskussion (med sista inlägget överst). Valresultatet i Landskrona finns här.

Tidigare skrivet om Landskrona och SD: 1 och 2

Andra bloggar om: , , , ,

Jag vill knappast bli betraktad som svensk i Jimmie Åkessons Sverige

Sverigedemokraternas politiska program skall bemötas med debatt låter det numera efter partiets framgångar i kommunalvalen. Jag är själv inte så säker på att det är en bra idé men har i alla fall försökt att göra en dykning ner i deras program för att se hur de försöker framställa sig själva. Helt klart är det så att man med näbbar och klor försöker bemöta anklagelserna om rasism. En taktik man använder är att särskåda begreppet rasism och anpassa det till partiets syften (vilket man nu också fått hjälp med av Mauricio Rojas). I SD:s ungdomsparti så har man till exempel dragit igång en kampanj med titeln: ”Vägra kallas rasist” där partiodföranden Jimmie Åkesson skriver att:

Vi vill med den här kampanjen sprida kunskap och fakta om den så kallade rasismen. Det är inte rasism att bry sig om sitt land och det är heller inte rasism att kritisera invandringspolitiken. Skulle så vara fallet, skulle man kunna klassa större delen av svenska folket som rasister, vilket naturligtvis vore helt vansinnigt.

Nej, Jimmie, det är inte rasism att bry sig om sitt land eller diskutera integrationspolitik, men det är verkligen inte det jag pratar om när jag kritiserar SD:s politik, utan vad som är tänkt att bli resultatet av den förda politiken. På webbsidan skrivs det att man förordar en gemensam kultur, att man vill att invandrare som inte assimileras till den skall repatrieras, att homogenitet är en grundsten för en fredlig utveckling etc, etc. Delningen mellan vi och dom kan helt enkelt inte missförstås även om principprogrammet är så luddigt formulerad att det är svårt att utläsa vad resultatet skall bli. Om man tittar på de famösa 33 punkterna som Expressen publicerat så framgår det med all önskvärd tydlighet att det är ett segregerat samhälle som SD förespråkar där ”etniska svenskar”, som Rojas uttrycker det, separeras från de invandrare som av ena eller andra anledningen varken kan, vill eller får bli inlemmade i svenskheten.

Om SD skall bedriva politik i praktiken, vilket man nu måste göra i t.ex. Landskrona, så kommer den politiken att behöva innebära segregation mellan svenskar och de andra och det innebär rasism som vi känner begreppet i dag. Så du måste nog börja använda andra argument när du utbildar dina ”jugends” Jimmie, annars kommer deras debattmotståndare att pulvrisera dom.

Sedan måste jag fråga mig vad Jimmie skulle göra med mig om han fick regeringsmakten och jag har inga illusioner att han skulle räkna mig som en Svensk överhuvudtaget. Inte för att jag bryr mig, jag vill knappast bli betraktad som svensk i hans Sverige.

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

Isolera Landskrona en lösning?

Som utopist kan jag faktiskt förstå varför 22% av Landskrona-borna gick och valde Sverigedemokraterna, för någonstans under den främlingsfientliga retoriken så lyckas SD uppenbarligen förmedla att de står för drömmen om det obefläckade samhället. Sörgårdsidyllen där inga begår brott och där svenskeheten som ideal gör homogeniteten så stark så att alla till och med dricker samma kaffe (helst Gevalia). En plats där inga bruna ansikten sticker fram sina fula nunor och stör det rosenröda skrimret. Det är som om Landskrona vill vara som Disney-staden Celebration, en ”gated community” för likatänkande och likakännande.

Kanske är det ändå mest likakännande det handlar om, något som också Helen Lööw från Forum för Levande Historia tar upp i en intervju med DN:s webbtv den 20 september. Trots att statistiken inte visar att Landskrona är överdrivet mer brottsdrabbat än andra kommuner, så känner alla som bor där att det är så och det spelar ingen roll om man klistrar upp statistiken i pannan på dem, de känner vad de känner ändå. Helen Lööw pekar också på det intressanta faktum att de regioner som Sverigedemokraterna varit framgångsrika i, i princip är desamma som Nazisterna var populära i under trettiotalet. Varför det är just så har hon inget svar på men man kan ju tänka sig att även politiskt tänkande går i arv. Det är med andra ord ytterligare ett argument för att inte låta sig luras av Sverigedemokraternas folkhemsretorik.

Så hur skall vi tackla denna nya isolationism? Tja, varför inte isolera Landskrona om de nu så gärna vill stå utanför det övriga samhället och skapa sin perfekta idyll? Gör Landskronaborna statslösa och ge dem tillfälliga pass när de skall resa in i Sverige där det klart och tydligt står var de kommer ifrån. Sätt upp en skyddsmur omkring hela kommunen och skänk den ett tjugotal undermåliga motorbåtar som de kan använda för att ta sig därifrån. Det tar väl en fem sex dygn ner till kanarieöarna och därifrån kan de sedan enkelt ta sig ned till Senegal för att söka asyl.*

Andra bloggar om: , , , , ,

* Jag vet, man bör inte blanda seriösa inlägg med ironiska

Ett riktigt unikt parti med Carl Toffel som draghjälp

Ett av mina favoritpartier får jag tyvärr inte rösta på eftersom jag inte bor i Vallentuna. Det är det internetdrivna direktdemokratipartiet Demoex som har en plats i Vallentuna kommunfullmäktige, och är det första parti i sitt slag i som tagit en plats i ett lokalt parlament i Europa. Jag har skrivit om Demoex tidigare för den som vill veta mer om partiets nyskapande politiska arbetssätt. Till min glädje ställer partiet upp igen i Vallentuna i år och deras valkampanj torde vara en av de mer udda i sverige. Tills sin hjälp har de nämligen ”Gycklaren Carl Toffel, dr Profet Sören och Appan”, skriver de på sin kampanjsida, som ”framför en sketch med jämna mellanrum på torget i Vallentuna under valrörelsen. I sketchen visar Carl Toffel doktorn en helt ny uppfinning, en cykel. Dr Profet Sören är mycket skeptisk och tror inte att den märkliga modellen kan fungera. Carl Toffel vågar inte riktigt pröva själv, men han har ju sin vän Appan. Carl Toffel övertalar Appan att försöka och det blir ett spännande experiment.”

Åk till Vallentuna och se, eller titta in på Demoex.net för att läsa allt om detta unika parti (bra mycket mer unikt än det s.k.unika partiet) som pekar med stadig hand mot framtidens medborgardrivna demokrati.

Andra bloggar om: , , , , ,

10% kan tänka sig att rösta på F! i riksdagsvalet

En väninna till mig berättade i går att hon tänker rösta på Feministiskt Initiativ i riksdagsvalet, vilket fick mig att börja undra vad som hänt med detta nya och mycket intressanta parti i denna bisarra valrörelse. Jag måste erkänna att jag inte följt valrörelsen i detalj eftersom jag sedan länge bestämt var min röst ska hamna, men allt det rabalder som F! drabbades av vid starten verkar nu ha vänts i total tystnad. I Synovate Temos väljarbarometer syns inte stödet för F! eftersom Temo bara redovisar partier som fått mer än 1,5% tre gånger i rad. Partiet verkar dock inte ha legat på latsidan och på sin hemsida presenterar man nu en undersökning som man själv beställt från SIFO som visar att 10% av de tillfrågade kan tänka sig att rösta på partiet i riksdagsvalet och hela 13% om man var säkra på att partiet skulle ta sig över 4-procentsspärren.

Nej, F! kommer inte att få min röst denna gång, men jag tycker ändå att det är det mest intressanta parti som kommit fram i Sverige sedan Miljöpartiet slog igenom med buller och bång 1988 och jag önskar Schyman och kompani lycka till. Världen behöver ett starkt feministiskt parti! Dessutom har dom ju den snyggaste ”valstugan” hittills. Bara det!

Andra bloggar om: , , , , ,

Vänd för höge farao inte politiken ryggen!

En skandal till har nu briserat vid ett taktiskt korrekt tillfälle. Intrång denna gång, hatmail och spioneri tidigare. Motvallstanten Kerstin Berminge måste ha fullt upp med att lägga in nya poster i sin skandalkalender. Själv måste jag säga att jag har slutat att förvånas över smutskastningen och det taktiska rävspelet och att de stora partiernas uppenbara makthunger gör att jag finner valkampen allt mindre aptitlig. DN:s Henrik Brors menar i en snabbanalys av intrånget på socialdemokraternas intranät att sådana här skandaler bidrar till att politikerföraktet växer, ”och riskerar att leda till att fler väljare vänder politiken ryggen”.

Kanske har vi de politiker vi förtjänar, men jag kan ändå inte låta bli att utbrista: vänd gärna politikerna ryggen, men för höge faraos skull inte politiken!

Andra bloggar om: , , , , ,

Folkpartiets anti-rasistiska politik under lupp

De senaste dagarnas intensiva debatt med Lennart Regebro om huruvida folkpartiet fiskar i så kallade grumliga vatten har inte bara genererat en massa nya intressanta ord med prefixet brun (som t.ex. brunskåpet, brunmålning, brunstämpling och brunvandring) utan också att jag tagit mig en närmre titt på vad folkpartiet de facto säger om sin integrationspolitik. En sak som jag ville undersöka var hur fp tacklar svenskars diskriminering och rasism mot invandrare. Hur politiskt korrekt det än kan verka så är väl ändå rasismen en fråga man inte kan negligera om man vill ta integrationsfrågan på allvar? I den information som jag (visserligen rätt snabbt men ändå) studerat på FP:s hemsidor finns det lite information om detta, även om det inte ingår som en åtgärdspunkt på partiets ”kravlista”. Det står bland annat att:

”Rasism och främlingsfientlighet är ett hot mot demokratin. All diskriminering och rasism måste bekämpas på ett kraftfullt sätt.”

Och det låter ju vettigt även om de följande punkterna har en liten skönhetsfläck, eller vad man nu skall kalla det:

Folkpartiet vill:
* Avidentifiera jobbansökningar
* Samla lagstiftningen mot diskriminering
* Höja skadeståndsbeloppen – det ska kosta att diskriminera
* Införa en mångfaldsutbildning för domstolspersonal
* Bekämpa antisemitismen

Bekämpa antisemitismen? Enligt vad jag lärt mig är antisemitism en form av rasism, riktad mot Judar. Man kunde m.a.o. ha skrivit bekämpa rasismen i stället. Jag överlämnar åt er att kontemplera innebörden av denna skönhetsfläck.(1)

Mer skruvat blir det dock när man tittar på de artiklar som FP:s representanter i invandrings- och integrationsfrågor, Mauricio Rojas och Nyamko Sabuni, presenterar på sina respektive avdelningar på sajten. Man hittar inte mycket som handlar om svenskars rasism och diskriminering mot invandrare. Sabuni skriver mest om frågor som handlar om slöjor, hedersmord, könsstympning och religiösa friskolor. Rojas verkar å sin sida bedriva något av ett personligt korståg mot rasismbegreppet i några polemiska artiklar mot bl.a statens integrationsutredare Masoud Kamali (vars utredning jag f.ö. inte läst) och det är i en av dessa artiklar som nyligen publicerats i DN som jag hittar en intressant definition av fp:s antidiskrimineringspolitik.

Rojas resonemang är lite snårigt men går i korthet ut på följande: Genom att invandrare inte kan svenska och inte får lära sig om den svenska kulturen (i t.ex skolan) får de en minoritetsnackdel, vilket leder till utslagning. Om jag har förstått honom rätt så menar han att den antidiskrimineringspolitik som Masoud Kamali förfäktar innebär att man gör ”majoritetens kulturarv, från moraliska grundvärderingar och historiska referenspunkter till språket”, irrelevant.

Rojas vill i stället för denna ”ansats” förespråka en ”liberal integrationspolitik”. Genom att se till att alla får tillgång till den svenska kulturen och det svenska språket (genom t.ex. en litteraturkanon) så kan invandrarna lyftas ur utanförskapet.

”Det motsatta förhållningssättet prioriterar själva integrationen och det är det som Cecilia Wikström fångar så väl med sina förslag om att förstärka svenska språket och kunskaperna om den litteratur som ger språket både djup och liv. I stället för att se majoritetskulturen som ett hinder att ta bort, vill Wikström ge alla svenskar, infödda eller invandrade, tillgång till den och det språk som är dess bärare.”

”Att förändra de institutioner som i dag dömer en inte försumbar del av den svenska befolkningen till krympta livschanser är, utifrån ett sådant synsätt, en av antidiskrimineringspolitikens främsta uppgifter.”

Vad är det som Rojas faktiskt säger här? Jo, det är att en av de främsta uppgifterna för antidiskrimineringspolitiken är att förändra institutioner, som t.ex. skolan, så att man kan lära alla invandrare om det svenska språket och den svenska kulturen. Och min slutledning av detta resonemang är att i FP:s värld är det egentligen bara staten och dess institutioner som diskriminerar invandrare, plus det paradoxala faktum att invandrarna diskriminerar sig själva. Att några speciella åtgärder skulle behöva vidtas mot svenskars rasism eller hatbrott mot invandrare förefaller inte nödvändigt, i alla fall om man skall tro Rojas, och därmed visar sig inga sådana program heller i FP:s kravlista. Tvärtom är punkter som t.ex ”Språket är nyckeln till integration” uppenbarligen en del av FP:s antidiskrimineringspolitik.

Det stärker bara mig i min uppfattning att FP:s integrationspolitik är ämnad att lugna oroade svenskar.

Notera: jag har inte plöjt HELA FP-sajten, så den som hittar något som motsäger ovanstående får gärna ge mig info. Jag har BARA tittat på FP och inte på något annat parti.

1) En liten faktaruta. Enligt brå var mindre än 5% av alla hatbrott 2005 relaterade till antisemitism.

Andra bloggar om: , , , , ,

FP:s skruvade antidiskrimineringspolitik

De senaste dagarnas intensiva debatt med Lennart Regebro om huruvida folkpartiet fiskar i så kallade grumliga vatten har inte bara genererat en massa nya intressanta ord med prefixet brun (som t.ex. brunskåpet, brunmålning, brunstämpling och brunvandring) utan också att jag tagit mig en närmre titt på vad folkpartiet de facto säger om sin integrationspolitik. Och vad som slår mig är att det verkar som om man faktiskt saknar ett åtgärdsprogram för att tackla svenskars diskriminering och rasism mot invandrare. Hur politiskt korrekt det än kan verka så är detta väl ändå en åtgärd man inte kan negligera om man vill ta integrationsfrågan på allvar?

I den information som jag (visserligen rätt snabbt men ändå) studerat på FP:s hemsidor sägs inget om något sådant program i detalj. Visserligen sägs det på några ställen att man måste bekämpa diskriminering (t.o.m oförsonligt), men ingår inte som en åtgärdspunkt på partiets ”kravlista” som jag hittar i PDF:en integrationslösningar.

• Inför en jobb- och utvecklingsgaranti
med krav på motprestation
• Tredubbla antalet närpoliser i utanförskapsområden
• Inför en kunskapsgaranti i skolan
• Avidentifiera jobbansökningar
• Värna det demokratiska samhällets
värdegrund
• Krafttag mot hedersvåld, könsstympning
samt barn- och tvångsäktenskap
• Språket är nyckeln till integration
• Inför språkkrav för medborgarskap

När man tittar på de artiklar som FP:s representanter i invandrings- och integrationsfrågor Mauricio Rojas och Nyamko Sabuni har skrivit så hittar man mycket lite som har med svenskars rasism och diskriminering att göra. Sabuni verkar mest titta på frågor som handlar om hur man skall kunna begränsa utövande av muslimsk kultur i Sverige, visserligen ibland behjärtansvärt som i fallet med hedersmord och könsstympning. Rojas verkar å sin sida verkar bedriva något av ett personligt korståg mot rasismbegreppet i några polemiska artiklar mot bl.a statens integrationsutredare Masoud Kamali (vars utredning jag f.ö. inte läst) och det är i en av dessa artiklar publicerad i DN som jag tror jag hittar lösningen på varför antidiskrimineringspolitiken saknas i FP.s program.

Rojas resonemang är lite snårigt men går i korthet ut på följande: Genom att invandrare inte kan svenska och inte får lära sig om den svenska kulturen (i t.ex skolan) får de en minoritetsnackdel, vilket leder till utslagning.

”Det är vad en antidiskrimineringspolitik ska syfta till, att skapa lika möjligheter genom att för alla praktiska ändamål göra irrelevant allt det som hör till majoritetens kulturarv, från moraliska grundvärderingar och historiska referenspunkter till språket. Det är en sådan ansats som exempelvis regeringens integrationsutredare, Masoud Kamali, förfäktar.”

Rojas vill i stället för detta förespråka en ”liberal integrationspolitik”. Genom att se till att alla får tillgång till den svenska kulturen och det svenska språket (genom t.ex. en litteraturkanon) så kan invandrarna lyftas ur utanförskapet.

”Det motsatta förhållningssättet prioriterar själva integrationen och det är det som Cecilia Wikström fångar så väl med sina förslag om att förstärka svenska språket och kunskaperna om den litteratur som ger språket både djup och liv. I stället för att se majoritetskulturen som ett hinder att ta bort, vill Wikström ge alla svenskar, infödda eller invandrade, tillgång till den och det språk som är dess bärare.”

”Att förändra de institutioner som i dag dömer en inte försumbar del av den svenska befolkningen till krympta livschanser är, utifrån ett sådant synsätt, en av antidiskrimineringspolitikens främsta uppgifter.”

Vad är det som Rojas faktiskt säger här? Jo, det är att en av de främsta uppgifterna för ett antidiskrimineringsprogram är att förändra institutioner som t.ex. skolan så att man kan lära alla invandrare om det svenska språket och den svenska kulturen. Och min slutledning av detta resonemang är att i FP:s värld är det bara institutionerna och invandrarna själva som diskriminerar invandrare. Att några speciella åtgärder skulle behöva vidtas mot Svenskars rasism eller hatbrott mot invandrare förefaller inte nödvändigt om man skall tro Rojas, och därmed visar sig inga sådana program heller i FP:s kravlista. Tvärtom är punkter som t.ex ”Språket är nyckeln till integration” uppenbarligen en del av FP:s antidiskrimineringspolitik. Det stärker bara min uppfattning att FP:s integrationspolitik är ämnad att lugna oroade svenskar.

Notera: jag har inte plöjt HELA FP-sajten, så den som hittar något som motsäger ovanstående får gärna ge mig info. Jag har BARA tittat på FP och inte på något annat parti.

Begreppet rasism under lupp

Begreppet rasism flyger som en oljad gatsten genom luften i dessa dagar. Leijonborg och Meissner duckar vilt och hivar tillbaks motanklagelser. Det är helt klart inte särdeles rumsrent att betecknas som rasist i dagens samhälle, samtidigt som många verkar gå och bära på en ilska mot det man kallar det multikulturella samhället. Den fråga som många verkar tampas med är hur man skall kunna förorda en segregerande politik utan att framstå som rasist. Och svaret är enkelt: det går inte. Varför? Jo, därför att segregering utefter etniska linjer är själva essensen i rasism-begreppet som vi använder det i dag. I svenska Wikipedia kan man läsa följande:

”I det engelska språket används här två uttryck: racism respektive racialism. /…/ Det senare uttrycket beskriver vad många av de som i dagens Sverige kallas rasister strävar efter; nämligen att alla raser i och för sig ska anses som likvärdiga, men att rasfrågan ändå ska ha en grundläggande politisk betydelse, och starkt tala emot migration mellan olika länder, rasblandning och integration. Uppfattningen var fram till mitten på 1900-talet spridd bland annat USA:s sydstater, som tillämpade principen ”separate but equal”, samt i Sydafrika där den utgjorde ideologisk grund för apartheid.”

Låt oss därför vara rättvisa mot Leijonborg och Meissner. FP:s förslag till språktester är inte med nödvändighet baserat på rasism eftersom det syftar till integration. Det är å andra sidan få som verkligen kallat dem rasister i den offentliga debatten, och det är därför ett slags rökridå att som Leijonborg gör gå ut och försvara sig mot ”rasism”-anklagelserna. Varför gör man det? Kanske därför att man vet att man flirtar med en del av väljarkåren som faktiskt har rasistiska åsikter. Genom att vifta bort anklagelserna om rasism bemöter man inte sina kritiker, utan skickar snarare en signal till dessa väljare: ”det ni tycker är inte rasism”. Långsökt? Det är valtider!

Att däremot, som Lennart Regebro, påstå att ”det i sverige är rasistiskt att diskutera invandringspolitik” är en begreppslig kullerbytta utan like. Detsamma med de som försöker bevisa att Nyléns uttalanden härförleden inte är rasistiska.

Andra bloggar om: , , , ,