november 2007 – Sida 2

Zero Degree Turn: en av Irans populäraste TV-serier

Eftersom propagandamaskineriet är i full gång när det gäller Iran, vilket bland annat innebär att man om och om igen försöker utmåla Iranierna som antisemiter på grund av Ahmadinejads infamösa uttalanden, så är det rätt befriande att se ett avsnitt av den populära Iranska såpan Zero Degree Turn som är en kärlekshistoria mellan en iranier och en judinna i Paris under Andra Världskriget. Judinnan och hennes familj räddas i nedanstående avsnitt från koncentrationslägren av den unge iraniern. Visst är såpan rätt usel, som såpor skall vara, men poängen är att det är den statliga TV-kanalen (vad jag förstått av diskussionerna på YouTube) som sänder den och att det är en av de mer populära serierna på dagtid. Det ger en lite annan bild än vad propagandan vill förmedla. Som en av kommentatörerna på youtube säger:

I’m not normally a fan of Iran, but I have to say this. I’m impressed. This goes beyond the normal political rhetoric and shows a more balanced view.

Uppdatering: jag ser att Lennart också skrivit om tv-serien, att wikipedia har en artikel om den, att Haaretz är kritiska till den, och att the wall street journal också skrivit om den. Israeliska YNet är mer positiva. Det kan vara värt att nämna att tv-serien är baserad på en verklig historia. Den Iranske diplomaten Abdol Husseini Sardari lär nämligen ha räddat många judar genom att förfalska Iranska pass åt dem. Det är också intressant att Ayatolla Khamenei är ansvarig för Irans television och att regissören inte hade några problem att få finansiering för sin serie. Ett försök av Khamenei att tona ner Ahmadinejads stolligheter måntro?

Andra bloggar om: politik, tv, iran, antisemitism, usa

Den borgerliga samhällsmodellen

Det framstår som så fullständigt ociviliserat när en politiker i det tjugoförsta århundradet känner sig manad att gå ut och försöka sätta stopp för homosexuella äktenskap som Charlie Weimers på politikerbloggen. Nog för att ärkereaktionärernas utrymme har blivit nog så kringskuret på senare år. Weimers argumenterar nämligen inte mot en könsneutral äktenskapsbalk på biologiska grunder, vilket alla vet vore ohållbart i dag, utan menar av någon outgrundlig anledning att äktenskapet skulle upphöra som institution om man införde en könsneutral lagstiftning. ”Att avskaffa äktenskapet vore att underminera den framgångssaga som familjen varit under tusentals år…”. Och sedan följer en lovsång till äktenskapet över flera stycken. Under denna lovsång tycks det nästan som att han börjar motsäga sig själv för om det nu är så fantastiskt att gifta sig så borde väl homosexuella utan vidare också få göra det? Blir inte äktenskapets ”framgångssaga” bara bättre av det?

”Att medlemmar av en borgerlig regering väljer att ignorera familjens avgörande roll för människors välfärd och det allmänna bäst är för mig obegripligt.” skriver Weimers. Tvärtom skulle jag säga. Om familjens roll nu är så avgörande borde de borgerliga verkligen satsa på en könsneutral familjelag. Om Weimers skall kunna argumentera för sin sak måste han ta upp det biologistiska argumentet: att homosexualitet inte är naturligt. Så långt vågar han inte gå. Däremot menar han att ”Om en borgerlig regering sviker i äktenskapsfrågan är det inte bara ett slag emot den svenska familjen, det betyder också att denna regering blir den första borgerliga regeringen som aktivt fjärmar sig ifrån den borgerliga samhällsmodellen.”

Ach so! Regeringen fjärmar sig alltså från den borgerliga samhällsmodellen? Låt mig se. Rätta mig (inte)om jag har fel, men är inte det den modellen som bland annat förslavat människor, startat otaliga krig, genomfört folkmord och förtryckt minoriteter och avvikande? Det är kanske inte så konstigt att de fjärmar sig.

Emil Adén och Fredrik Pettersson går i svaromål

Andra bloggar om: politik, borgerligheten, kdu, charlie weimers, könsneutral, äktenskapsbalken, alliansen, borgerligheten, hbt, homosexualitet, äktenskap

När kommer Sverige att gå över till ODF?

Det är ytterst imponerande att se hur open source utvecklats under de senaste åren. numera går det att hitta programvaror för de flesta applikationer som är både gratis och bra, i bland till och med bättre än de kommersiella motsvarigheterna. Jag är ingen Linux-användare, vilket i bland är en nackdel i OS-världen, men numera går det att få tag på bra mjukvaror även för windows och mac. Det började med att jag installerade OpenOffice för några år sedan och sedan dess är jag såld. Inga fler besök på porr- och virusinfekterade ryska warez-sajter. Inga fler krånglande torrenter eller trials! Nu senast behövde jag ett layoutprogram och hittade ett alldeles utmärkt tyskutvecklat proffs-program som heter Scribus som jag gärna gör reklam för.

Nu har också organisationer runt om i världen börjat att intressera sig för OS-applikationer. För utvecklingsländer finns förstås enorma summor att spara på att installera Linux eller OpenOffice i förvaltningens datorer snarare än att köpa tusentals Microsoft-licenser, men det finns också en annan anledning. I och med att mer och mer information lagras i digital form av myndigheter runt om i världen så frågar man sig om det verkligen är lämpligt att informationen bara kan läsas genom att man använder upphovsrättskyddad mjukvara (läs: Microsofts mjukvaror). Företaget Microsoft skulle med andra ord kunna stänga ner hela statsförvaltningar om man så ville. Lösningen stavas Open Document Format (ODF) som är det dokumentformat som används av OpenOffice och det är ett format som delvis har utvecklats av SUN microsystems. SUN har dock avsagt sig upphovsrätten till det man skapat för all framtid.

Förra månaden beslutade Sydafrika att göra ODF till standardformat för förvaltningens kommunikation. Liknande initiativ kommer från bland annat Ryssland, Holland, Malaysia och Norge. Den amerikanska delstaten Massachusetts är också på väg att satsa på ODF. Det som är intressant med dessa exempel är att idén att den gemensamma information som är till för oss alla anses vara för viktig för att kontrolleras av ett enda företag. För mig är det ett tecken på att idén om en offentlig sektor till allas nytta fortfarande är en stark och levande idé trots alla år av nyliberalt attackerande. När kommer Sverige att gå över till ODF?

Andra bloggar om: politik, ekonomi, samhälle, offentlig sektor, sydafrika, open document, openoffice, upphovsrätt

Jämnt i det danska valet

Det Danska valet verkar bli stenhårt mellan höger och vänsterblocken. Det visar den första vallokalsundersökningen. Anders Fogh Rasmussens Venstre har en klar ledning och Naser Khaders ”Ny alliance” verkar få en vågmästarroll. Information.dk har ersatt sin vanliga onlinetidning med en valblogg. Se också Politiken.dk för mer info. DN rapporterar också om detta.

Uppdatering 23.55: Så det blev de borgeliga som till slut vann valet i Danmark även om marginalen minskade. Den stora vinnaren på vänstersidan blev Socialistisk Folkeparti som fördubblade sina mandat och med sina 13% är fjärde största parti bara ynka en procent från Dansk Folkeparti medan Socialdemokraterna gjorde sitt sämsta val sedan 1906. Vänsterväljarna valde med andra ord ett lite mer progressivt alternativ. Jag tycker att det är intressant att det finns hela fyra vänsterpartier i riksdagen. Skulle inte vi också ha plats för ytterligare ett vänsterparti? Jag tror det.

Andra bloggar om: politik, danmark, danska valet, information, val, venstre, dansk folkeprati, ny alliance

Jag börjar luta åt Obama

Jag har ännu inte bestämt vilken av de demokratiska presidentkandidaterna jag skall ge mitt stöd till (varför finns det inte någon bra motsvarighet till det engelska ordet ”endorse” i svenskan?). Inte för att mitt stöd kommer att betyda något, men det känns ändå viktigt att ta ställning för någon av kandidaterna. Med tanke på hur värdspolitiken ser ut så är det amerikanska presidentvalet fortfarande ett av de viktigaste val vi har i världen och egentligen borde alla få rösta i det.

Nu är det svårt att hitta någon riktigt progressiv kandidat bland de demokratiska kombattanterna men jag tror faktiskt att jag börjar luta åt Obama. Japp. Så är det. Det är framför allt hans tydliga uttalanden mot Irak-kriget som gör att jag nu dras djupare in i Obama-lägret. Obama är tydlig med att USA inte borde ha satt sina combat-boots i Irak till att börja med medan Clinton nu gör allt för att bortförklara varför hon röstade för kriget i kongressen.

Men Obama har en hel del att kämpa emot och högermedias ”smear”-maskin är nu i full gång. På senare tid försöker till exempel Fox News att behäfta Obama med dålig karma genom att påpeka att hans mellannamn är Hussein och ständigt ta upp hans muslimska bakgrund. Man använder till exempel nyckelord som ”madrassa” för att associera Obama med islamistisk extremism. se nedanstående video.

ABC om Obamas tal i Iowa
DN rapporterar att Clintons försprång minskar

Andra bloggar om: politik, demokraterna, obama, clinton, primärvalen, fox news, presidentvalet, usas presidentval, usa

Intressant Efterlängtat tillskott i onlinemediefloran

I morse damp det första dagliga nyhetsbrevet från Dagens Arena ner i inboxen. Nisha Besara är Chefredaktör för publikationen som är tänkt att bli en progressiv, daglig ledarsida online och skribenter är bland andra Katerine Keilos, Per Wirten och Björn Elmbrant. Jag kan inte tycka annat än att det är ett strålande initiativ. Det är inte lätt att gå från att vara en tidskrift till en daglig publikation, och det är väl önsketänkande från min sida, men om allt fungerar väl undrar jag om vi inte ser embryot till en oberoende progressiv dagstidning i stil med brittiska The Guardian?

Uppdaterat: jag noterar att Per Gudmundson på SvD:s ledarblogg anser att Arenas politiska budskap är ”lögnaktigt”; ”Kort sagt försöker man göra gällande att man kan vara vänster utan att vara för den politik som reellt kommer ut av vänsterns organisationer … men på valdagen så röstar naturligtvis alla dessa fria vänstersjälar med Ohly eller Sahlin. Grundbudskapet är alltså lögnaktigt.” Men snälla Gudmundson! Har du aldrig hört talas om begreppet ”rösta taktiskt”? Anser du att det är ”lögn” om man inte hittar ett parti som fullständigt motsvarar ens politiska ståndpunkter men santidigt uttrycker de ståndpunkterna? I så fall är vi alla lögnare.

Andra bloggar om: politik, media, arena, dagens arena, tidskrifter, arena

”Ego-fascism” bakom massmordet

Jag vet inte om jag tycker att det är speciellt lämpligt att försöka vinna politiska ideologiska poänger på en så fruktansvärd händelse som skolmassakern i Jokela, men å andra sidan är det just sådana poänger vi är vana vid att göra när det gäller liknande händelser långt borta. Nå, anden är redan ur flaskan och nu tävlar alla om att peka finger mot vad man anser vara den ideologiska avart som kan ha drivit Pekka-Eric Auvinen att avrätta nio människor. Anden släpptes ut av Leif Cyrillus på tidningen Dagen som skriver om geovetaren och biologen Mats Molén som menar att Auvinen var influerad av evolutionsteorin. Henrik Alexanderson anklagar i sin tur den unge finländaren för att ha varit en ekofascist-terrorist.

Själv tänker jag nu sälla mig till denna kör genom att i min tur vända min anklagelse åt ett helt annat håll: mot den extrema individualism – vi skulle kunna kalla den för ”ego-fascismen” – som medger rätt för var och en att ta livet av vem som helst baserat på idén om den egna individens överhöghet.

också läsvärt om detta: Svensson och Utsikt från höjden

Länkar till bloggen (technorati)

Andra bloggar om: politik, samhälle, ideologi, skolmassaker, skolmassakern i finland, jokela, auvinen

Om skattefelet och skattekostnader för externalisering

Med anledning av nyheten att moderater ånyo blivit avslöjade som köpare av svarta hushållstjänster så kan det vara på sin plats att påpeka några saker rörande det så kallade ”skattefelet” som Skatteverket har beräknat uppgår till 133 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter.

Svartjobb, som har fått mycket uppmärksamhet, upptar cirka 66 miljarder av felet. Notabelt är dock att privatpersoner bara står för 22 av de missade miljarderna varav 9 är svartjobb. Resten står i princip näringslivet för och framför allt de små företagen med 59 miljarder. Så när Stefan Fölster i sin debattartikel nyligen vill att svinnet i socialförsäkringssystemen skall granskas noggrannare så kan man bara konstatera att han riktar sin energi åt helt fel håll. Svinnet i socialförsäkringen skall enligt Sakattemyndigheten stå för bara 1 till 1,7 miljarder av de 113. Inte så värst mycket att lägga krut på på om man verkligen vill ha in skatten med andra ord. Inte för att jag är så säker på att Fölster är så värst intresserad av skatterättvisa. Som anställd av Svenskt Näringsliv är han knappast intresserad av att storföretagens användande av skatteparadis för avancerad skatteplanering skall granskas.

Jag skulle också gärna vilja se lite statistik över vad externalisering kostar samhället varje år; det vill säga hur mycket av skattemedel som används för att rensa upp efter företagens miljöförstöring. Externalisering är ett finare ord för att ”vi tar hand om skiten senare, d.v.s. låter någon annan ta hand om skiten”. Den senaste utvecklingen när det gäller denna fina näringslivstradition tycks vara att använda Väst-Afrika som avfallsplats. DN rapporterar om misstankar om dumpat uran i Kongo-Kinshasa men det är inte det enda fallet. Kommer ni till exempel ihåg det starkt giftiga avfallet som dumpades i Elfenbenskusten förra året som gjorde att tusentals människor insjuknade med förgiftningssymptom? Här är några artiklar att fräscha upp minnet med (NYT, Greenpeace, Wikipedia, DN, MP, Trafigura)

Cynikern kanske vill inflika här att han inte bryr sig eftersom det inte påverkar hans ekonomi, och man måste nog i många fall ge honom rätt. Men när man någon väl bestämmer sig för att städa upp efter företagen så är påfallande ofta det gemensamma som pröjsar. Jag läser till exempel att den kraftigt oljenedsmutsade Ogoniprovinsen i Niger-deltat i Nigeria nu skall städas upp efter fyrtio år av oljeutvinning av skrupellösa oljebolag. Uppstädningen skall organiseras av FN och jag antar då att det är det gemensamma som skall bekosta det hela – det vill säga också av den svenska staten som på det sättet ger utländska oljebolag en skatterabatt.

uppdaterat: missade det här!

Tidigare postning

Andra bloggar om: politik, miljöfrågor, skattepolitik, ekonomi, samhälle, nedsmutsing, avfall, afrika, skattefusk

Med en kolonial smak i munnen

Varför får jag en kolonial smak i munnen när jag läser den här analysen av läget i Pakistan i Washington Post? Jag vet att artikeln handlar om hur Vita Huset förhåller sig till undantagstillståndet, men jag får ändå känslan av att journalisterna i grund och botten betraktar Pakistan som en femtiförsta amerikansk stat och General Musharraf som en guvernör som lyckats ställa till det för den federala regeringen. Vita Huset har ju till varje pris försökt att få Pakistan att framstå som en demokratisk stat så att man skall kunna legitimera sitt samarbete med generalen och hans armé och så går han och utlyser undantagstillstånd! Det verkar som varhelst USA försöker sprida demokratins ljus så går det rent åt peppran och resultatet blir snarare det motsatta. Så det är inte konstigt att WP anser att det är pinsamt för Bush-administrationen att den bångstyrige generalen har agerat tvärtemot vad USA föreskrivit och stängt av demokratin. Hans dagar är med andra ord räknade och det skulle inte förvåna mig om Benazir Bhutto omedelbart hamnar på Vita Husets sponsorlista och att hon sitter på hans post inom två år.

Jag tog mig en titt på några kartor för att försöka få redan på ungfär var Pashtunistan eller vad man nu skall kalla det, ligger rent geografiskt och var Pushtu är det dominerande språket. I väst talar vi gärna om al-Quaida eller Talibaner när det gäller den pågående konflikten i gränslandet mellan Afghanistan och Pakistan och jag undrar om man inte därmed i sin anglocentrism glömmer bort en dimension som har med etnicitet att göra. I princip drog Britterna upp Pakistans västra gräns rakt igenom Pusthunernas land och frågan är om vi inte har att göra med en självständighetskamp snarare än något annat. Ta en titt på kartan nedan som visar de dominerande språkområdena i Pakistan. det är inte helt svårt att föreställa sig att Pakistan som land inte existerar om tjugo år utan att vi i stället har fyra nya stater: Pusthustan, Punjab, Sindhi, Kashmir och Baluchistan (1).

1) Pakistan är ett namn som hittades på 1933 och som är en förkortning av de olika delarna: Punjab, Afghani, Kashmir, Baluchistan

Andra bloggar om: politik, pakistan, waziristan, pashtun, iran, usa, pervez musharrraf, musharraf, bhutto, benazir bhutto, afghanistan, bush, usa, kriget mot terrorismen, demokrati

Musharraf inför undantagstillstånd

Nu utlyser Pervez Musharraf undantagstillstånd i Pakistan vilket är ytterligare en dramatisk vändning i den senaste tidens utveckling. Musharraf kan vara på väg att förlora makten till Bhutto och som han inte hade nog problem med sina jurister och konkurrenter så håller frontlinjen i det så kallade Waziristan-kriget mellan Pakistans armé och islamistiska miliser i gränsområdena mellan Pakistan och Afghanistan att leta sig allt längre ned mot Islamabad och Peshawar, nu senast i Swat-regionen, vilket man kan läsa om i New York Times den 1 november.

Frågan är hur USA reagerar på den här utvecklingen. DN:s korre i Pakistan Mia Holmgren skriver att:

– För USA är ett undantagstillstånd den sämsta tänkbara utvecklingen. Pakistan är USA:s kanske viktigaste allierade i kriget mot terrorismen. För USA har president Musharrafs sjunkande popularitet varit ett stort problem. USA har haft ett finger med i förhandlingarna mellan Musharraf och Bhutto som skulle leda till en maktdelning efter valet i januari. Bhutto som premiärminister skulle ha gett ökad trovärdighet åt USA:s terrorkrig, ett undantagstilltånd har motsatt effekt.

Om Musharraf ropar på hjälp från USA när det börjar osa maktövertagande och NATO börjar flytta trupp från Afghanistan till Pakistan så innebär det en rejäl sträckning av de redan hårt åtsatta NATO-trupperna i Afghanistan som redan är på väg att förlora kriget mot Talibaner, klanarmeer och krigsherrar, och skulle Turkiet nu marschera in norra i Irak så är USA:s situation förstås totalt omöjlig. Samtidigt har man ju kommit dit man uppenbarligen ville: till ett krig i hela mellanöstern. Det var nog bara inte så här man tänkte sig det. Jag undrar om inte Iranierna tills vidare kan känna sig ganska lugna.

Stay tight. Jag har en känsla av att jag kommer att behöva uppdatera den här postningen i dag.

Bild: Swat-regionen. Från wikipedia. Licens GNU

Andra bloggar om: politik, pakistan, kriget mot terrorismen, usa, nato, talibanerna, islamism, bhutto, musharraf, pervez musharraf