Väldigt många analytiker verkar vara ense om att Israels och Libanons krig förändrat spelreglerna i mellanöstern. Ohlmert är under stark kritik i Israel för arméns oförmåga att helt underkuva den bångstyriga Hezbollah-milisen, medan de senare framstår som hjältar i Palestina. Vissa anser att detta slag också kommer att förändra strategierna i USA:s globala krig mot terrorn, andra att det bara är en förövning inför ett ännu mer drastiskt krig mot Iran.
Den ständigt grävande Seymour Hersh undersöker den senare kopplingen i en artikel i the New Yorker, publicerad den 14 augusti. Han menar att mycket pekar på att kriget varit en förövning inför ett kommande krig mellan Iran och USA. Ett operativt och aktivt Hezbollah är ett stort aber i Pentagons krigsscenarier. Om Israel hade slagit ut Hezbollah hade det hotet varit undanröjt. Nu verkar det som man är tvungen att isolera Libanon för att hindra vapeninflödet för att komma åt milisen. Iran å sin sida är naturligtvis mycket medvetna om styrkan i Hezbolla-kortet och har uppenbarligen försett milisen med avancerade vapen under de senaste sex månaderna som Nasrallah nu fått möjlighet att testa i riktiga strider.
Den libanesiska tidningen Dar Al Hayat, har en rad intressanta artiklar på Engelska i sin onlineupplaga som försöker analysera konsekvenserna av kriget, och en av dessa är skriven av Patrick Seale (18/8) som bland annat påpekar att ett resultat av kriget är att Syrien nu kommit in från kylan trots alla försök från västmakterna att isolera landet från Libanons affärer. Seale menar att en uppgörelse i Libanon utan Syriens medverkan är omöjlig och att landet krav på säkra gränser är legitima.
The Guardian (26/8) berättar om stämningen i de Palestinska territorierna på Gaza och Västbanken, där man både är oroade för mer våld från de militanta palestinska fraktionerna, samtidigt som Hezbollahs framgångar gett andra hopp om en lösning på den pressade situationen.
Till sist Göran Rosenbergs krönika i DN 12/8 som pekar på att konflikten kan ha öppnat dörren för fredliga lösningar på konflikten. Han menar att det ”är mycket som talar för att kriget i Libanon blir det sista slaget i GWOT (the Global War on Terror)”. I första hand därför att slaget återigen är förlorat /…/ Det är förlorat därför att det slags fiende som libanesiska Hizbollah representerar, liksom det slags fiende som palestinska Hamas representerar, inte kan avskräckas med mindre än att hela den befolkning som de tillhör och rekryteras ur och ”gömmer” sig hos fördrivs eller utplånas.
/…/
Hög tid alltså för en helt annan strid i området, med politik och förhandlingar som huvudvapen och det internationella samfundet som medaktör. Om så krävs med några ”robusta” insatsstyrkor och ”ett starkt mandat” i bakfickan. Alternativet tål inte ens att tänka på.”
Jag kunde inte ha sagt det bättre själv!
Andra bloggar om: intressant?, politik, libanon, usa, israel, hezbollah, iran, terrorism, krig, progressivt
